Detaljplanen (2008)

1. Sammanfattning
2. Hela dokumentationen för sammanfattningen
3. Anmälan till förtroenderevisorerna
4. Angående interpellation till förtroenderevisorerna
5. Info till gruppledarna i Nackas politiska partier
6. Angående Erik Langbys hänvisning till MKBn för Älgö
7. Fortsatt dialog med Erik Langby
8. Brev till KSAU och TN inför mötet 20 maj

1. Sammanfattning

Under vintern har styrelsen bevakat kommunens handläggning av frågorna
kring genomförandet av detaljplanen för Älgö.
Styrelsen har, genom intensiv brevväxling med kommunen, följt upp och ställt frågor till politikerna och tjänstemännen i samband med Nackalistans interpellation i kommunfullmäktige om ÄVF:s förslag att använda ”vägverksmetoden” för vägupprustning. Längre ner i detta dokument återger vi dels interpellationen i hela sin längd dels ÄFF:s brevväxling med kommunen.

OM NACKA LISTANS INTERPELLATION I KOMMUNFULLMÄKTIGE 4 februari 2008 BESVARAD AV ERIK LANGBY I KOMMUNFULLMÄKTIGE 3 mars 2008.
Styrelsen för ÄFF följde debatten i kommunfullmäktige i Radio Nacka den 3 mars då interpellationen debatterades och besvarades av Erik Langby, ordf. i kommunstyrelsen.

Interpellationen är grundad på Älgö Vägförenings förslag till vägupprustning enligt Vägverkets metod jämfört med kommunens mycket dyrare upprustningsförslag.
Interpellationen, som presenterades för KF i slutet av februari 08, besvarades av Erik Langby en månad senare på efterföljande kommunfullmäktige sammanträde den 3 mars.

Kommer Du ihåg Erik Langbys uttalande i kommunfullmäktige den 11 dec. 2006 då detaljplan för Älgö antogs? Så löd den:

”Vi kommer, när vägupprustningen i detalj ska planeras, särskilt gå igenom de förslag som bl.a. vägföreningen tagit fram för att pröva om billigare metoder kan användas än de som hittills legat till grund för kostnadskalkylerna.” Erik Langby.

Du kan själv bedöma hur handläggningen av interpellationen har gått till om Du läser bifogad brevväxling mellan ÄFF:s styrelse och politiker/tjänstemän.

STYRELSENS SAMMANFATTNING ÖVER INTERPELLATIONENS HANDLÄGGNING UTIFRÅN NEDAN BIFOGAD BREVVÄXLING:
Styrelsen finner att politikernas besvarande av interpellationen inte har varit seriös.

Under kommunfullmäktiges debatt den 3 mars dömde tre stycken politiker godtyckligt och utan grund ut Vägförenings förslag till vägupprustning.

Tre stycken politiker – Erik Langby (m), Jan-Eric Jansson (kd) och Ingegerd Thorngren (m) – den sistnämnda med en viss reservation – dömde ut den 3 mars i kommunfullmäktige ÄFF:s förslag till vägupprustning enligt Vägverkets metod. Som grund för det hänvisade politikerna dels till muntlig information dels till Exploateringsenhetens utredning. En utredning som självaste direktörn i Tekniska Nämnden (som basar över Exploateringsenheten) i mars 08 betonar i brev till ÄFF ”att det är ett material som vi inte på något vis har gått igenom och i dagsläget inte har någon uppfattning om.”

Grundlösa och godtyckliga politiska uttalanden
Politikerna har offentligt uttalat sig grundlöst och godtyckligt i kommunfullmäktige då de som stöd för sina uttalanden hänvisat till ett arbetsmaterial som till och med tjänstemännen inte på något sätt gått igenom och inte har någon uppfattning om.

Tjänstemännen tvivelaktiga agerande i samband med ÄFF:s begäran om att ta del av Exploateringsenhetens utredning
De tog många vändor innan styrelsen äntligen fick ta del av rubricerad utredning.
Politikern och debattören Jan-Eric Jansson återkom aldrig till styrelsen med den utlovade informationen som han meddelade oss att han fått muntligen ”från de geologiska undersökningar som gjorts”

Vi adresserade då vår begäran om att ta del av utredningen till Göran Helin, Direktör för Tekniska Nämnden, behörig att besluta i frågan. Denne bollade begäran till planchefen Andreas Totschnig som i sin tur bollade begäran vidare till projektledaren för Detaljplan för Älgö Jonas Nylander, exploateringsingenjör. Denne vägrade i brev att lämna ut materialet samt hänvisade oss att skriva till Stadsjuristen som enligt honom skulle formulera ett avslag.

Vi nöjde oss inte med det negativa svaret. Då adresserade vi om begäran till de båda direktörerna, Anders Ekengren och Göran Helin. Den sistnämnde lovade att lämna ut materialet med följande ord:
”Javisst ska Ni få materialet. Vill bara betona att det är ett material som vi inte på något vis har gått igenom och i dagsläget inte har någon uppfattning om”

Jonas Nylander, Exploateringsenheten mailade då materialet till oss ”Med reservation för mindre ändringar när vi har granskat den internt.”

Exploateringsenhetens konsultutredning är daterad 2008-04-02 – en månad efter det att kommunfullmäktige behandlade interpellationen den tredje mars!
När vi äntligen tog del av den begärda utredningen kunde vi med stor häpnad konstatera att den är daterad 2008-04-02, en månad efter det att kommunfullmäktiges höll sitt sammanträdde den 3 mars då Erik Langby, Ingegerd Thorngren samt Jan-Eric Jansson grundade sina uttalande emot ”vägverkets metod” med hänvisning till just den nämnda utredningen – en utredning som över huvud taget inte fanns till vid den tidpunkten!

2. Hela dokumentationen för sammanfattningen

ÄFF ÅTERGER HÄRMED:

Christina Ståldals (nl) interpellation enligt KF:s protokoll.

Är vägverksmetoden lämplig för Älgö? Rapport från Mart Lagus.

Brevväxling mellan ÄFF och Ingegerd Thorngren (m) respektive
Jan-Eric Jansson (kd).

Brevväxling mellan ÄFF och Teknisk direktör Göran Helin, Stadsbyggnadsdirektör Anders Ekengren samt Jonas Nylander projektledare.

Konsultrapport dat. 2008-04-02 och 2008-04-06

Mart Lagus utredning angående alternativ metod för ny vägöverbyggnad dat. 2008.04.05.

Nackalistan 080131

Interpellation angående upprustingen av Älgös vägar

Bakrunden till interpellationen är Älgö Vägförenings förslag till vägupprustning för 2007 jfr med kommunens förslag till planering.

Utbyte av vägarnas överbyggnad, enligt kommunens förslag, genererar mellan 8 till 17gånger flera byggtransporter än enligt Älgö Vägföreningens föreslagen upprustningsmetod.
Under byggtiden kommer utbytet av enbart vägarnas överbyggnad, enligt kommunens upprustningsförslag och beroende på samordningens effektivitet,att generera mellan 5.000 – 10.000 lastbilar trafikerande fram och tillbaka längs Solsidans smala och slingrande vägar – vägar kantade i stor utsträckning av skola och befintliga villor och trädgårdar, med direkt utfart till vägen och allt vad detta innebär i slitage, pollution, vibrationer, akustiska störningar och trafikfara.

En jämförelse av behovet av byggtransporter enligt Älgö Vägförenings förslag till förstärkning av vägarnas överbyggnad enligt Vägverkets metod, har upprättats av föreningen. Jämförelsen visar att vägföreningens förslag till bearbetning och förstärkning av vägarnas överbyggnad på plats med tillförande av endast ett tunt skikt slitlager genererar endast ca 600 lastbilstransporter.

En miljökonsekvensbeskrivning krävs för utbyggnadsfasen.
Älgö Vägföreningen har krävt att kommunen upprättar en miljökonsekvensbeskrivning av påverkan under utbyggnadsfasen.

Kommunen har anmärkningsvärt nog inte upprättat en sådan beskrivning. Detaljplanen är lokaliserad i ett tättbebyggt område och inte i en avlägsen jungfrulig mark. Extra kostnader orsakade av ovan nämnda störande transporter måste också belysas i miljökonsekvensbeskrivningen inklusive tillhörande trafikstörningar och dess påverkan på de boende på Älgö.

• Varför har ingen miljökonsekvensutredning gjorts om miljöpåverkan i form av bl a ökad trafik, nedsmutsning av luft och trafikfaror?

• Kommer Vägföreningens förslag som innebär billigare kostnader för kommunen och kommuninvånarna, mindre miljöbelastning, processas och framläggas som ett seriöst alternativt förslag till lösning?

• Om inte, hur rimmar det med Nackas mål om stort medborgarinflytande?

• Varför gäller aldrig valmöjligheter för enskilda och föreningar planering av vägar och områden?

Christina Ståldal
080131

2008-02-24 sida 1(4)

Är ”Vägverksmetoden” lämplig för Älgö?

Bakgrund

Enligt uppgifter från kommunen skulle den s k Vägverksmetoden, även kallad Mjukasfaltmetoden (Mjog), inte vara lämplig för Älgös lokala vägnät. Jag kontaktade kommunens konsult ( Torbjörn Byrnäs vid Bro och Betong) och han grundade sitt ställningstagande på en utvärdering som Väg-och Transportforsk- ningsintitutet VTI gjorde 1995 för Väg 166 i Dalsland (VTI-notat Nr. 28-1995) där vägen förstärktes medelst djupfräsning, nytt bärlager och ny asfaltbeläggning, i princip enligt den s k Vägverksmetoden. Utredarna fastställde sättningar och sprickor i beläggningen kort efter idrifttagande av vägen och rekommenderade att det uppfrästa lagret borde ha förstärkts med nytt bindemedel t ex med bitumen- emulsion.

Vid min närmare granskning av ovannämnda rapport visade det sig att vägbeläggningen var asfaltbetong, mjuk och stenrik (MABS) och inte mjukasfalt (Mjog) som används vid ”Vägverksmetoden”. Det är som att jämföra en skiva av glas, som är nötningsbeständig men spröd med en skiva av hårdgummi, mindre nötningsbeständig men böjlig.

Jag antar att Vägverket förkastade därefter denna asfalttyp (MABS) i samband med djupfräsning och fortsatte med Mjog – metoden.

Vilka erfarenheter har man av Mjog/Vägverksmetoden?

Sedan 1990 har man förstärkt vägar, speciellt i Mälardalen enl. Mjog-metoden: efter en grundlig dränering av vägkroppen fräser man ner asfaltbeläggningen, vattnar och packar därefter, påför därpå ett bärlager (5cm) av stenkross och ovanpå detta ett slitlager av mjukasfalt (Mjog). Man slipper således den kostsamma metoden att byta ut det övre lagret mot nytt sådant och transportera den gamla asfalten, oftast miljöfarlig, till destruktion. Metoden är lämplig för vägar med låg trafik, upp till 1500 fordon per dygn (som Älgö i framtiden). Vägens bärighet blir samma som vid konventionellt utförande, d v s upp till 9 tons axeltryck. Hundratals kilometer har man tills byggt bara i Mälardalen. Som exempel är Väg 288 Uppsala-Hallstavik sedan tio år i drift enligt Mjog-metoden och den trafikeras av tunga timmerbilar. I Finland är metoden vitt utbredd. 180 miljoner kronor har Vägverket budgeterat för Mälardalen i år varav hälften är avsedd för Mjog/ ”Vägverksmetoden”.

I sammanhanget kan jag nämna för den icke fackkunnige att mjukasfalt tillverkas genom upphettning av stenmaterialet med ånga till ca 80 grad med tillsats av ca 3% oljebindemedel i motsats till den konventionella asfaltbetongen vid respektive uppvärmning med ”blåslampa”till över 100 grad och tillsats ca 5%, således ca 30% högre åtgång av oljeprodukter för den sistnämnda produkten än för mjukasfalt.

2(4)
Numera finns ett generellt gällande beslut av Vägverkets verkställande direktör att alla vägar som uppfyller trafikeringskrav ovan skall förstärkas enligt Mjog- metoden

Källa för ovan är uppgifter av Vägverkets Håkan Berggren, ansvarig för ombyggnad och förstärkning av vägar i Mälardalen bl a enl. Mjog-metoden

Kan man lita på Mjog-metoden? Underhållsbehov? Finns det utvärderingar?

Tyvärr kan jag inte, i samråd med Håkan Berggren, f n presentera någon utvärderingsrapport av Mjog-vägar, samt Mjog-vägar med VA-ledning. Den stora omfattningen av vägar byggda enlig Mjog-systemet sedan flera år i drift och Vägverkets tilltro till metoden borde vara tillräcklig anledning till att inte förkasta metoden på Älgös vägar innan man har utrett detta grundligt.

Räcker det med bara ett utredningsalternativ för Älgö?

Jag anser att svaret är nej och att Mjog- alternativet bör utredas på samma detaljeringsnivå som alternativet med utskiftning av vägöverbyggnaden som kommunens konsulter förespråkar. Som bekant skall varje investeringsobjekt ha minst två utredningsalternativ. Man ställer dem mot varandra, väger för och nackdelar och väljer den optimala lösningen/alternativet. Anläggningskostnad, genomförandeprocess, miljöpåverkan under och efter byggtiden, transportbehov under byggtiden, senare underhållsbehov m m måste vägas in. (Ursäkta om jag här blir skolmästaraktig. Som gammal utredare och projektledare av infrastruktur- objekt kan jag inte låta bli). Gör man inte det, så blir det svårt att bemöta kritiken när kostnadsbilden har klarnat. Mjog-metoden är bl a mycket billigare än den konventionella metoden.

Kan man på Älgö kombinera vägombyggnad enligt Mjog/Vägverksmetoden med samtidig intallation av VA-systemet?

Älgös lokal – och samlingsvägar kommer enligt detaljplanen att breddas med minst en meter. I denna breddade del skulle man kunna lägga ledningspaketet för vatten och avlopp. Man bygger upp kring och ovanför ledningspaketet den nya vägskuldran/terrassen till något under befintlig körbanenivå. Samtidigt förläggs även VA-förbindelsen tvärsigenom vägkroppen till motstående fastighetsgräns och anslutningspunkterna installeras. Därefter fräser man ner den befintliga vägbeläggningen (minst 9 cm) samt vattnar och packar den. Sedan lägger man ett bärlager (5cm) över hela den nya vägbredden och ovanpå allt ett slitlager av mjukasfalt (Mjog).

Nu har man en vägkropp med olika sammansättning på underbyggnaden. Relativt tunnt bärlager. Risk för permanenta sättningar och sprickor i asfalten?

Med asfaltbetong som beläggning, anser jag, finns det risk, men med mjukasfalt (Mjog) avsevärt mindre. Men detta bör utredas. Ovannämnda referenser bör tala för att detta inte sker. Enligt vägverkets Håkan Berggren kan mjukasfalten spricka

3 (4)
upp under tjällossningen men sprickorna sluter sig kort därefter, utan kvarstående skador. Den så att säga självläker.

Alternativt bör man utreda att lägga ledningspaketet i dike i kombination med dagvattenledning. Dikena är planerade att utföras fyllda med stenkross, s k täck- diken. Servisanslutningen till fastigheterna bör man kunna ansluta sidoförskjutet till huvudledningen så att den inte förläggs i dikesdelen.

Man bör även väga in nackdelen, att med vägbeläggningen Mjog i kombination med ”Vägverksmetoden” är man i framtiden låst vid denna asfalttyp, emedan den vanligare förekommande asfaltbetongen här är mindre lämplig.

Varför är Mjog/”Vägverksmetoden” speciellt intressant för Älgös vägar (exklusive Älgövägen)

I första hand är det kostnadsaspekten, anläggningskostnaden.

I början av 2005 begärde Älgö vägförenings styrelse av den ovannämnda vägverkets ingenjör Håkan Berggren en utredningsrapport om att förstärka Älgös vägar enligt den s k Vägverksmetoden. Efter en okulärbesiktning av vägarna, av honom, med min guidning, färdigställde han rapporten där det framgår att ombyggnaden av Älgös ca 12 km långa vägnät skulle kosta ca 3 miljoner kronor exkl. avvattningsåtgärder. Jag var skeptisk till detta låga belopp och begärde ytterligare relevant underlag av Håkan Berggren. Därefter erhöll jag Vägverkets anbudsunderlag/ mängdförteckning med alla kostnadsposter inklusive avvattning detaljerade (väg nr C710,2, Region Mälardalen 2005-01-14, väglängd 12,7 km) och kunde konstatera efter mindre anpassning till Älgös förhållanden att kostnaden 3 Mkr stämde.

Studerar man konsulten Tyréns kostnadsbedömning (06-01-09), underlag för detaljplanen för Älgö, kan man med utgångspunkt från vägkostnaden 62,4 Mkr (62 413 752 kr) utläsa att uppsamlings- och lokalvägarna (f n i vägföreningens regi) kostar 38,2 Mkr för 12,2 km väglängd. Av detta är totalt ca 1 km, där vägytans höjdläge ändras (profiländring), som främre delen av Bergabovägen resp. Ulrikedalsvägen, justering av ”vägpucklar” o d således konventionellt utförande där ”Vägverksmetoden” uteblir. Räknar man bort denna del så bli kvar ca 11 km som man kan välja utförandealternativ d v s Vägverksmetoden för ca 3 Mkr eller utskiftning av överbyggnaden som kostar i storleksordning 30 Mkr, således tio gånger mer. Den uppmärksamma läsaren har säkert upptäckt att jag här har bara berört vägombyggnaden och utelämnat avvattningsdelen som i sammanhanget är ointressant emedan den är lika för båda alternativen.

Det som ytterligare talar för ”Vägverksmetodens” fördel är avsevärt minskat antal byggtransporter (se min tidigare ”utredning” Transporter) och därigenom mindre slitage på vägnätet, miljövinster och förmodligen förkortad byggtid.

4 (4)
Något om det planerade vatten – och avloppssystemet

Med all respekt för konsulten som f n projekterar VA-systemet och som säkert har dimensioneringsförutsättningarna klara är som bekant f n 60 % av boende på Älgö sommarboende, med egna brunnar, med en relativt låg vattenförbrukning, ett läge som säkert är oförändrat då möjlighet till anslutning finns enligt plan år 2011. Om inte tvångsåtgärder införs av kommunen att omedelbart därefter ansluta till dennes dricksvattennät, vilket jag verkligen hoppas inte sker, kommer vattenbehovet att i början vara mycket lågt samt under årens lopp stiga, då man stegvis ansluter sig till nätet. Omsättningen av vattnet, i den i början överdimensionerade nätet, kommer att vara låg med ev. påverkan på vattenkvalitetet. Bör man överväga två parallella ledningssystem, varav den ena tas senare i drift då behovet ökar? Det fördyrar, men driftsäkerhet ökar.

Mart Lagus
Vägansvarig vid Älgö vägförenings styrelse
Civilingenjör väg-och vattenbyggnad

ERIK LANGBYS SVAR PÅ CHRISTINA STÅLDALS INTERPELLATION OM ÄLGÖ:

Svar på interpellation angående upprustningen av Älgös vägar, ställd den 4 februari 2008 av Christina Ståldal (nl)

I en interpellation den 4 februari 2008 ställer Christina Ståldal (nl) frågor om Älgös vägar. Jag kan redovisa följande.
Starkt engagemang för hälsa, miljö och skärgårdskaraktär
Ingen detaljplan i Nacka kommuns historia har inneburit så starkt engagemang och krävt så mycket administrativa resurser som Älgö. Den politiska inriktningen för planeringen av Älgö har syftat till att skapa förutsättningar för ett långsiktigt hållbart bostadsområde för permanentboende där skärgårdskaraktären värnas. Detta åstadkoms i detaljplanen genom väl anpassade byggrätter och en robust infrastruktur med tonvikt på bra funktion men med små synliga ingrepp. Ett attraktivt skärgårdsboende på Älgö för ca 1200-1500 bofasta kan inom 10-15 år vara möjligt.

Kommunfullmäktige antog med stor majoritet detaljplanen den 11 december 2006, § 260. Kommunfullmäktiges beslut överklagades till Länsstyrelsen. Länsstyrelsen avslog överklagandena den 19 mars 2007. Länsstyrelsens beslut är överklagat. Detaljplanen innebär kommunalt huvudmannaskap för allmän plats och VA-försörjningen.

Planeringen av Älgö hade pågått i över 10 år när kommunfullmäktige antog planen. År 2000 var ett förslag till detaljplan ute på samråd och 2001 ställdes förslaget ut. När Områdesnämnden Fisksätra/Saltsjöbaden den 12 juni 2002 tog upp ärendet för ev. tillstyrkan så remitterade områdesnämnden ärendet till kommunstyrelsen för bedömning av de kommunalekonomiska konsekvenserna.
För att pröva ärendet ur en annan synvinkel och för att om möjligt nå en politisk samsyn på projektet startade ”Vägval Älgö”, som avslutades sommaren 2004. En inte helt enig styrgrupp för projektet beslöt efter en genomgång av olika alternativ och konsekvensbeskrivningar att följande två huvudalternativ för lösning av vatten- och avloppsfrågan resp. förvaltning av vägar och parkmark skulle prövas i det fortsatta planarbetet.

• Planalternativet – med kommunalt huvudmannaskap för allmän plats, kommunalt huvudmannaskap för vatten och avlopp, kretsloppslösning efter särskild prövning samt en lösning av terminalfrågan som baseras på den utställda planens förslag kompletterat med en långsiktig bedömning av det framtida behovet av bilparkerings- och båtplatser på Älgö.
• Lokala alternativet – med enskilt huvudmannaskap, enskilda VA-lösningar med tillstånd, enskild huvudman för stomnät för vatten samt tomrör för eventuellt framtida avlopp, en lösning av terminalfrågan som baseras på den utställda planens förslag kompletterat med en långsiktig bedömning av det framtida behovet av bilparkerings- och båtplatser på Älgö.

Miljö & Stadsbyggnad tog fram de efterfrågade alternativen i samarbete med av föreningarna på Älgö utsedd samrådsgrupp och genomförde en probleminventering av vägar och allmänna platser inför den nya utställningen.

VA-föreläggande
Länsstyrelsen fattade 2003-06-16 beslut om att, med stöd av 2 § lagen (1970:244) om allmänna vatten- och avloppsledningar, förelägga kommunen att se till att en allmän vatten- och avloppsanläggning kommer till stånd för fastigheterna inom Älgö-området. Enligt Länsstyrelsens beslut skulle anläggningen vara utförd senast den 31 december 2008.

Nacka kommun m.fl. överklagade Länsstyrelsens beslut till Regeringen. Kommunen anförde i sitt överklagande bl.a. att kommunen undersökte alternativ till kommunal VA-lösning. Alternativet skulle innebära enskilda lösningar i kombination med renvatten i stomnät, samtidigt som förberedelser görs för att förse Älgö med ett kommunalt avloppssystem i form av LTA-anläggning.

Regeringen fastställde 2004-10-07 Länsstyrelsens beslut om VA-föreläggande, men ändrade tidpunkten då den allmänna vatten- och avloppsanläggningen senast skall vara genomförd till den 31 mars 2010. Regeringen fann att det ansågs klarlagt att vatten- och avloppsförhållandena inom området är sådana att de med hänsyn till hälsoskyddet måste lösas. Fastigheterna ansågs vidare belägna inom ett område där vatten- och avloppsfrågorna bör ordnas i ett större sammanhang. Förutsättningar ansågs därmed finnas att förelägga kommunen att sörja för eller tillse att en allmän VA-anläggning kommer till stånd.

Kommunstyrelsens arbetsutskott konstaterade 2006 att ”Med hänsyn till de mycket oklara förutsättningarna när det gäller möjligheten att genomföra det enskilda alternativet samt risken av att ett sådant alternativ inte uppfyller PBL:s krav på huvudmannaskap vid en

prövning av regeringen, kan endast det kommunala alternativet förordas. Det kommunala alternativet uppfyller dessutom till fullo länsstyrelsens krav på VA-föreläggande.”

Mycket av engagemanget i Älgö-planeringen har handlat om målbilden. Är en utveckling mot ett bostadsområde för permanentboende önskvärd och vad innebär det att bevara skärgårdskaraktären? Och hur allvarliga är miljö- och hälsoskydds-problemen? Länsstyrelsen och Socialstyrelsen gör bedömningen att det är angeläget att snarast säkerställa tillgången till dricksvatten av god kvalitet samt att vatten- och avloppsfrågorna är sådana att de med hänsyn till hälsoskyddet måste lösas.

Men även om målbilden vore tydlig kan vägarna dit också se lite olika ut. Hur ska t.ex. vägarna byggas om och skötas, den tekniska försörjningen ordnas och grönområden och bad förvaltas?

Svaret på frågan hur ”ett långsiktigt hållbart bostadsområde för permanentboende där skärgårdskaraktären värnas” åstadkoms besvaras i detaljplanen främst genom att:
• byggrätterna begränsas, differentieras och anpassas till terräng och siktförhållanden
• en robust infrastruktur anläggs med tonvikt på bra funktion men med små synliga ingrepp.
Allmänna anläggningar
Som underlag för utställningsförslagets utformning av vägar och allmänna platser ligger en ingående förstudie. Den ombyggnad av vägnätet som föreslås i förstudien representerar den lägsta nivå som kommunen i andra förnyelseområden ställt som villkor för att ta hand om vägarna för ett skattefinansierat framtida underhåll och drift. Beträffande vägarna föreslås bara nödvändiga profiljusteringar och siktschakter, alternativt siktröjningar för att uppnå en godtagbar framkomlighet och trafiksäkerhet. Vägbredderna blir förutom på Älgövägen/Bergabovägen minimala 3,5 respektive 4,5 m, men enhetliga för samma typ av väg.
Huvudmannaskap
Som framgår ovan men också av opinionen på Älgö, om ändå en allmän VA-anläggning måste komma till, så är ett kommunalt huvudmannaskap för denna närmast en självklarhet.

När det gäller vägar och övriga allmänna anläggningar så väger i detta fall fördelarna för ett kommunalt huvudmannaskap tyngre än nackdelarna:
• Stöd i lagstiftningen – förutsättningarna för ett enskilt huvudmannaskap är mycket osäkra vid en överprövning – såväl styrkan i opinionen för en sådan lösning samt i övrigt områdets storlek och komplexitet talar emot
• En tydlig och ”stark” organisation (kommunen) och enklare samordning med VA-utbyggnaden innebär ett mer rationellt och snabbare genomförande
• Totalekonomin för vägombyggnaden – om samma omfattning/standard förutsätts, slipper kommunen betala moms (kommunen betalar redan en schablonavgift och får sedan momsåterbäring; en vägförening betalar moms på sina anläggningskostnader)
• Risken för att kommunen så småningom ändå måste ta över huvudmannaskapet och därmed riskera att stå för ändå större kostnader undanröjs
Nackdelarna handlar främst om en stor belastning på den kommunala ekonomin såväl vid utbyggnad som drift.
Miljökonsekvensutredning gjord
I interpellationen frågas varför någon miljökonsekvensutredning inte gjorts, men så är fallet (ligger på www.nacka.se). I samband med upphandlingen av anläggningsarbetena kommer prövas hur ex.vis sjötransporter kan bidra till minskade vägtransporter.
Vägföreningens förslag om vägupprustning
Såsom framgått ovan har omfattande studier gjorts i olika skeden av planeringsprocessen. Exploateringsenheten har låtit utreda den metod som Vägföreningen förordat, kallad ”vägverksmetoden”. Utredningen visar att metoden inte är tillämpbar på Älgö med tanke på att vägunderbyggnaden är av för dålig kvalitet. Som underlag för utredningen har den geotekniska undersökningen från Tyréns legat, som utfördes i samband med att gatukostnadsutrednigen togs fram. Den fanns inte framtagen vid det tillfälle då Vägföreningen utredde vägverksmetoden. Exploateringsenhetens utredning visar att den dåliga underbyggnad som Älgös vägar har inte kommer att försvinna om den s.k. vägverksmetoden används. Med dålig underbyggnad är risken överhängande att vägnätet får stora sättningsskador inom inte allt för lång tid, om denna metod används. Vägverksmetoden är enligt utredningen tillämpbar i det fall då vägnätet har en bra underbyggnad med god bärighet. En jämförelse har dessutom gjorts där entreprenörer i Stockholms-området tillfrågats om prisskillnaden mellan att rusta upp vägnätet med den s.k. vägverksmetoden och en traditionell vägupprustning. Skillnaden är mycket liten, betydligt mindre än vad Vägföreningen redovisat. Under februari 2008 har frågan på nytt varit uppe i några mail från Vägföreningen, men något nytt i sak har inte kommit fram (åsiktsskillnaderna om ”vägverksmetoden” handlar inte om vilken kvalitet på ny överbyggnad som väljs utan om felet att tro att man kan komma runt en dålig underbyggnad genom att lägga på nytt ovanpå). Med anledning av den relativt lilla prisskillnaden är det inte motiverat att utsätta sig för risken att en ny vägupprustning behöver utföras om 10-15 år, vilket är scenariot om vägverksmetoden används. Däremot ser utredning positivt på att testa vägverksmetoden vid vägunderhåll på vägar i andra områden, som från början byggts med god kvalitet och som nu är i behov av upprustning. Utredningen kommer att nedtecknas i en rapport som kommer att presenteras för Tekniska nämnden under våren 2008.
Valmöjligheter viktiga, men lagstiftningen sätter ramarna
I Nacka arbetar vi när det gäller detaljplaneringen och dess genomförande i nära samspel med de berörda. Samtidigt måste givetvis kommunens sätt att använda skattepengar mm ligga inom vad lagstiftningen föreskriver, bl.a. plan- & bygglagen (PBL) och Kommunallagen med
sin ”likställighetsprincip”. Den politiska majoriteten prövar också regelmässigt i förnyelseområdena om enskilt huvudmannaskap för vägarna kan användas, vilket också bevisas i bl.a. Norra Boo. När det gäller Älgö var det dock uppenbart att enskild väghållning inte var förenligt med gällande lagstiftning (PBL).

Erik Langby
================slut Erik Langbys svar på Nacka listans interpellation

Brev från ÄFF:styrelse till Ingegerd Thorngren (m) ordförande i Tekniska Nämnden

ingegerd.thorngren@moderat.se

BETR. DETALJPLAN FÖR ÄLGÖ – UPPRUSTNING AV ÄLGÖS VÄGAR ENLIGT NACKA LISTANS INTERPELLATION I KOMMUNFULLMÄKTIGE den 3 mars 2008.

Vi inom styrelsen för Älgö Fastighetsägareförening tog i måndags kväll, genom Radio Nacka, del av den politiska debatten kring Christina Ståldals interpellation om Älgö Vägförenings förslag till upprustning av Älgös vägar enligt Vägverkets metod.

Vi välkomnar debatten och Nackalistans initiativ då ämnet är angeläget för fastighetsägarna på Älgö. Vi välkomnar även alla politiska inlägg i denna fråga. Vi följde med stort intresse Ditt inlägg, särskilt då den kommer från ordföranden i Tekniska Nämnden.

Du nämnde att nya undersökningar finns från kommunens sida som avstyrker vägföreningens förslag, och att dessa visar bl.a. att kostnaden för vägföreningens förslag skulle innebära endast en tioprocentig kostnadsminskning jämfört med det kommunala förslaget.

För att kunna hålla våra medlemmar informerade i sakfrågan och vidarebefordra till dem de tekniska och politiska synpunkterna i detta ärende ber vi Dig vänligen att få ta del av nämnda undersökningar och av dina kommentarer. Vi förstår att undersökningen behandlar både teknik och ekonomi –angelägna frågor för våra medlemmar. Vi utgår ifrån att undersökningen är en allmän handling då frågan redan ventilerats i kommunfullmäktige.

Vi ser fram emot att få ett snabbt svar från dig.
Med vänliga hälsningar

Hans Lönn
Ordf. i Älgö Fastighetsägareförening
För styrelsen

Ingegerd Thorngrens svar:

From: Ingegerd Thorngren

To: Hans Lönn
Cc: registrator@nacka.se
Sent: Friday, March 07, 2008 11:56 AM
Subject: Re: Ditt yttrande med anledning av Christina Ståldals interpelltion

Hans,

Tack för din fråga. Jag nämnde att deanna undersökning bara KORT redovisats för mig och jag har inte än helheten men att indikationen var den du beskriver. Vi kommer i tekniska nämnden att senare få den helt analyserad och redovisad ochjobba vidare med frågorna då men än så länge är det bara arbetsmatrial för kommunens tjänstemän. När nämnden fått den i sin helhet så är det helt OK att även ni får den. Jag kan återkomma senare när jag vet tidpunkten för detta.

Med vänlig hälsning
Ingegerd Thorngren
070/717 06 16
’Att göra fel är den handlingskraftiges privilegium’ (okänd tänkare)

—–Ursprungligt meddelande—–
Från: Hans Lönn [mailto:info@fastighetsanalys.se]
Skickat: den 5 mars 2008 18:50
Till: Jansson, Jan-Eric
Kopia: Curt Appelgren; Christina Ståldal; Carin Brand; berthanna Gradin
Ämne: Ditt yttrande i måndags

Jan-Eric Janssons svar:

Hej
Min uppfattning bygger på den information som jag fått muntligen från de geologiska undersökningar som gjorts vilka jag ännu inte fått skriftligen.Dessa visar att de inte är möjligt att göra den lösning som ni föreslår.På måndag kommer jag att få ytterligare information som givetvis också kommer att komma dig till del.Om er lösning vore möjlig har jag inget emot den utan tvärtom skulle välkomna den. Men jag vill vara så rak och ärlig och inte förespegla er på Älgö en lösning som bara ger kortsiktiga politiska poäng som sedan inom mycket kort tid kommer att innebära stora hållbarhets problem med era vägar.Men jag gör inte anspråk på att själv vara expert även om jag faktiskt är vägingenjör av den gamla sorten men med mycket liten erfarenhet. Däremot har min utbildning trots allt givit mig en förmåga att ta till mig denna typ av teknisk information.Du har säkert bättre kunskap än mig men även du är beroende av något mer än en okulär besiktning.
Mvh
Jan-Eric

ÄFF:s påminnelsebrev till Jan-Eric Jansson:

Påminnelse‏
Från: Hans Lönn (info@fastighetsanalys.se)
Skickat: den 13 mars 2008 20:41:18
Till: Jansson, Jan-Eric (jan-eric.jansson@nacka.se)
Kopia: Curt Appelgren (camab@tele2.se); berthanna Gradin (teatertrix@yahoo.se); Carin Brand (carinbrand@hotmail.com)
Teckenuppsättning: Mer information

Säkerhetskontroll vid hämtning

Jan.doc (25,1 kB)
Hej Jan-Eric igen!
Jag hoppas att Du hör av Dig snarast möjligt
Vänliga hälsningar
Hans

Brev från ÄFF:s styrelse till Göran Helin, direktör i Tekniska Nämnden:

Till
2008-03-10

Teknisk direktör

Göran Helin

Betr. detaljplan för Älgö

Styrelsen för Älgö Fastighetsägareförening (ÄFF) ber att få ta del av
rapporten/konsultutredningen som ligger till grund för bedömning och
utvärdering av Älgö Vägförenings alternativa förslag till vägupprustning av
Älgös vägar enligt Vägverkets metod.

Tacksam att få ta del av rapporten så snabbt som möjligt antingen per mail
eller på annat sätt.

Med vänliga hälsningar

Hans Lönn
Ordf. för Älgö Fastighetsförening
För styrelsen

Göran Helins svar:

From: ”Helin, Göran” <goran.helin@nacka.se>
To: ”Hans Lönn” <info@fastighetsanalys.se>
Cc: ”Totschnig, Andreas” <andtot@nacka.se>
Sent: Thursday, March 13, 2008 2:37 PM
Subject: SV:

Hej.
Jag har sänt ditt mejl till vår planchef för hantering!

Med vänlig hälsning Göran

Göran Helin
Teknisk direktör
Stadsledningskontoret
Nacka kommun
———————————————————-
Tfn 08 – 718 93 39
Mobil 070 – 431 93 39
Fax 08 – 718 90 20
Adress Nacka kommun, 131 81 NACKA
E-post goran.helin@nacka.se
www.nacka.se

Brev från Jonas Nylander, Exploateringsenheten, projektledare för detaljplan för Älgö

—– Original Message —–
From: ”Nylander, Jonas” <Jonas.Nylander@nacka.se>
To: ”Hans Lönn” <info@fastighetsanalys.se>
Sent: Friday, March 14, 2008 2:02 PM
Subject: SV: Älgö

Hej Hans!

Jag fick meddelade om att ni vill ta del av den utredning som rör metodval
för vägutbyggnad.

Vi har i dagsläget ingen officell rapport att lämna ut. Det finns ett
arbetsmaterial som just nu granskas av olika sakkunniga inom kommunen. Jag skickar gärna rapporten till dig/er när det är att betrakta som färdig.

Om du inte nöjer dig med detta så får vår stadsjurist formulera ett
skriftligt avslag på måndag (rörande arbetsmaterialet som vi inte bedömer
vara en allmän handling.

Mvh Jonas Nylander
Projektledare Älgö.

Brev från ÄFF:s styrelse till Stadsbyggnadsdirektör Anders Ekengren samt Teknisk direktör Göran Helin:

Hej Anders och Göran!
Jag är tacksam för om jag får svar på rubricerat dokument så fort som
möjligt.
Vänligen
Hans

Brev från ÄFF till Anders Ekengren resp. Göran Helin:

Stadsbyggnadsdirektör Anders Ekengren 2008-03-16
Teknisk direktör Göran Helin

BETR. DETALJPLAN FÖR ÄLGÖ – Exploateringsenhetens utredning av ”vägverksmetoden” offentliggjord i Kommunfullmäktige den 3 mars 2008.

Styrelsen för Älgö Fastighetsägareförening ber härmed om att få ta del av rubricerad utredning.

Vi hänvisar till Erik Langbys besvarande av Nackalistans interpellation ”angående upprusningen av Älgös vägar”.

I sitt svar hänvisar Erik Langby till Exploateringsenhetens utredning av den metod som Vägföreningen förordat, kallad ”vägverksmetoden” samt underlaget den är grundad på.

Erik Langby hänvisar även till en jämförelse som gjorts där entreprenörer i Stockholmsområdet tillfrågats om prisskillnaden mellan att rusta upp vägnätet med den s.k. vägverksmetoden och en traditionell vägupprustning.

ÄFF begär således att få ta del av all dokumentation i den offentliggjorda kompletta utredningen kring rubricerad fråga och att den utlämnas till Älgö Fastighetsägareförenings styrelse.
ÄFF hänvisar även till Erik Langbys uttalande i kommunfullmäktige den 11 dec. 2006 då detaljplan för Älgö antogs: ”Vi kommer, när vägupprustningen i detalj ska planeras, särskilt gå igenom de förslag som bl.a. vägföreningen tagit fram för att pröva om billigare metoder kan användas än de som hittills legat till grund för kostnadskalkylerna.” Erik Langby.

ÄFF är tacksam att få materialet å det snarast.

Med vänliga hälsningar

Hans Lönn
Ordf. Älgö Fastighetsägareförening
För styrelsen

Göran Helins svar:

Hej,

Javisst ska Ni få materialet. Vill bara betona att det är ett material som vi inte på något vis har gått igenom och i dagsläget inte har någon uppfattning om.

Med vänlig hälsning Göran

Göran Helin
Teknisk direktör
Stadsledningskontoret
Nacka kommun

Brev från Jonas Nylander:

From: Nylander, Jonas
To: Hans Lönn
Sent: Monday, March 17, 2008 8:37 AM
Subject: Älgö, utredning Väg ovh Va

Hej Hans,
Enligt ök med Göran Heling skickar vi utredningen.
Med reservation för mindre ändringar när vi har granskat den internt.
/Mvh Jonas
Jonas Nylander
Exploateringsingenjör
Nacka kommun, Miljö & Stadsbyggnad, Exploateringsenheten
____________________________________________________
Tfn 08-718 92 58
Mobil 070-431 92 58
Fax 08-718 95 15
Adress Nacka kommun, 131 81 Nacka
E-post jonas.nylander@nacka.se
www.nacka.se
<> <>

Konsultutredning daterad 2008-04-02.

Bro & Betong
Nacka Kommun
Jonas Nylander

131 81 NACKA

Saltsjö-Boo 2008-04-06

Utredning angående alternativa ledningar och ledningsförläggning till LTA-system

Nuläge, ”konventionell metod för LTA”:
Det system som Nacka använder består av två slangar av PE-rör (plast), en för vatten och en för avlopp, liggande i en isolerande låda av styrenplast fylld med sand och med värmekabel.
Lådan med sitt innehåll läggs i vägkroppen strax under terrassnivå så att man får en fyllning, överbyggnad, över lådan på ca 700 mm.

Från lådan med huvudledningar sker sedan avsättning för serviser till fastighet. Serviserna sätts i tomtgräns. Denna servisavsättning är likadan som lådan i väg, alltså med två ledningar i låda med sand och värmekabel. Värmekabeln som ligger längs huvudledning dras ut i en slinga runt servisen.

Dimensionering av ledningar till antal och dimension bestäms av antal anslutande fastigheter, längd samt lyfthöjder på aktuell sträcka.

I anslutning till LTA-schakten sker även schakt för el och tele.

Normalt sker samtidigt schakt för väg för att byta ut befintlig överbyggnad till ny överbyggnad med material och lagertjocklekar som klarar dagens trafikbelastning.
Fördelar med ”konventionell” metod:
Ledningar ligger väl skyddade i vägkonstruktionen.

Den isolerade lådan kan naturligtvis även förläggas i tex dikesslänt.

Servisavsättning i tomtgräns ger en tydligt angiven gräns mellan kommunen och enskild fastighetsägare avseende ansvar och kostnad.

Systemet med sandfylld låda med värmekabel ger ett gott skydd i händelse av strömavbrott. Sanden magasinerar värme.

Nackdelar med ”konventionell” metod:
Behöver inte överbyggnaden bytas ut så krävs mycket schaktarbete som enbart faller på vatten och avlopp.
Större förläggningsdjup ökar risk för schakt i berg med högre kostnad.
Schaktvolym för LTA-isolerlådan enbart är 0,25 – 0,5 m3/ m väg (beror på dimension)
Schaktvolym för LTA-isolerlådan inkl vägschakt (Nackamodellen) är ca 0,75-1,5 m3/ m väg

Förutsättningar på Älgö med ”konventionell” metod:
Enligt den förstudie som Tyréns har utfört så är överbyggnadstjockleken på vägarna ca 0,5 m. Djup till berg varierar mellan några decimeter till 1,0 m vilket innebär att överbyggnaden ligger direkt på berg på många sträckor vilket i sin tur indikerar att det blir mycket bergschakt för att förlägga LTA-lådan. På Älgö måste hela vägöverbyggnaden bytas ut varför all vägschakt hamnar som vägkostnad.
Vägområdet i detaljplanen är smalt så med föreslagna vägbredder så går det inte att bygga dike på båda sidor av vägen varför en förläggning i dikesslänt inte alltid fungerar. På vissa sträckor finns ingen möjlighet att ordna dike varför ledningarna måste förläggas i väg.

Andra system:
Systemet består av en integrerad enhet i plast, ett mediarör och ett skyddsrör utanpå, och med en värmekabel mellan rören. Systemet kan levereras med eller utan isolering mellan rören. För att få både vatten och avlopp krävs alltså två uppsättningar av dessa enheter.

Vid avsättning från huvudledning till servis för fastighet, så kapas skyddsrör så att man kan ansluta en ledning på mediaröret. På mediaröret till servis träs ett nytt skyddsrör och servisledningen ansluter sedan till tomtgräns som ”konventionella” systemet.
Någon värmekabel kommer dock inte med från huvudledning fram till servis. Skall värmekabel fram till servis måste värmekabeln skarvars.

Denna typ av ledning kan schaktas ner i vägkroppen i terrassen eller i dikesslänt. Då det på de flesta vägsträckor är fastigheter på båda sidorna så krävs omfattande schakt tvärs vägen och då måste ledningspaketet schaktas ner under terrass för att klara trafikbelastningen. Grundare förläggning kan ske men då måste rören i sin tur skyddas av sk ”pansarrör”

Finns även system på marknaden där vatten och avloppsledning ligger samman i ett skyddsrör med en värmekabel och isolering. Finns dock begränsning på antalet dimensioner.

Fördelar:
Ledningarna kommer i ett paket med mediarör, skyddsrör, värmekabel samt isolering vilket i någon mån förenklar hantering. Systemet kräver mindre schaktarbete/schaktvolym och kan förläggas i tex dikesslänt. Även en förläggning i väg ger ett något förenklat utförande.
Schaktvolym för enbart ledningar är ca 0,15 m3 per m väg.

Nackdelar:
Vi ett strömavbrott finns ingen magasinerad värme varför det finns risk för sönderfrysning. Finns dock ”termoseffekt” i luften mellan de media- och skyddsrör.

Det finns ingen värmekabel mellan huvudledning och fram till servis vid tomtgräns om inte värmekabeln skarvas. Skarv i värmekabel minskar kabelns livslängd men är inget större problem.

Om inte värmekabeln skarvas innebär det att enskild fastighetsägare måste förse servisledningen med värmekabel från fastigheten. Detta ger en otydlig gräns mellan kommun och fastighetsägare och nuvarande princip för avtal måste göras om.

Dubbla uppsättningar rör ger två värmekablar vilket ger dubbel energiförbrukning.
Kostnaden ligger mellan 5-7 :-/m/år/kabel

En enklare förläggning i dike eller överbyggnad kan också ge större risker för söndergrävning.

Ett helt öppet förläggande på mark är uteslutet av dels estetiska skäl och dels av stor risk för både planerad och ofrivillig åverkan.

Förutsättningar på Älgö med Andra system:
Bergnivåerna ligger högt varför ledningar som läggs tvärs väg till fastigheter på andra sidan vägen kräver bergschakt. Alternativet är ”pansarrör” för skydd.
Vägområdet i detaljplanen är smalt så med föreslagna vägbredder så går det inte att bygga dike på båda sidor av vägen. På ena sidan blir det därför sk ”skåldike” med dräneringsrör och är det ”skåldike” så måste ledningen ändå schaktas ner under dränering.
En förläggning av ledningar i dikesslänt kommer dessutom att tvinga ledningarna att byta sida ett antal gånger beroende på att skevning av väg förändras. Diket byter sida.
På vissa sträckor finns ingen möjlighet att ordna dike varför ledningarna måste förläggas i väg.

Priser:
Materialpriset skiljer sig inte så mycket mellan konventionell och alternativt system. Konventionellt kostar ca 260:-/m medan alternativet kostar 315:- /m. Skillnaden beror på att det är 2 st värmekablar på det alternativa systemet.
Arbetsmässigt torde det inte vara någon större skillnad då konventionellt system har mer arbete med isolerlådan medan alternativet har mer arbete med värmekabel.
Den stora skillnaden ligger i schaktvolymer. Tar man bort schakt för väg som måste utföras oavsett system, så halveras schaktmängderna från konventionellt system till alternativt system vilket innebär en kostnadsminskning med ca 70:-/m vid jordschakt och 170:-/m vid bergschakt.

Tar man bort skillnaden i värmekabelpris så blir den kvarstående prisskillnaden, vid 50/50 jord/berg-schakt, ca 65:-/m till alternativt systems fördel alltså en totalpeng på ca 1 miljon på hela projektet. (14 km väg samt 550 fastigheter med serviser). Nu är det mycket berg på Älgö så fördelningen ligger nog kring 20 % jord och 80 % berg vilket ger kostnad på 1,5 miljoner.
Tar man med att energikostnaden ökar, pga 2 värmekablar, med ca 80.000:- per år så tar det ca 12 till 20 år att återbetala det dyrare konventionella systemet.

Sammanfattning:
1. Nuvarande system är beprövat och fungerar väl. Har stor flexibilitet. Delarna monteras ihop vartefter vägfronten går fram. En relativt sent påkommen önskan om servisflytt från fastighetsägaren, kan tillgodoses utan extra kostnader för projektet.
2. Den isolerande lådan med sand ger en god ”frostbuffert” vid strömavbrott.
3. Nuvarande system ger klar ansvarsgräns mellan kommun och fastighet
4. Nuvarande system kräver större schaktvolymer.

5. Ett nytt system är lika flexibelt som det konventionella och används av kommuner på projekt typ sommarstugeområden bla Norrtälje har lagt detta. Väljer man att skarva värmekabeln så behövs inga nya avtal med fastighetsägare.
6. Ett nytt system ger flera frihetsgrader i samband med schakt och förläggning. Ledningarna kräver ändå min 500 mm fyllning vid trafikerade ytor. Själva schaktvolymen för ledningarna är mindre än för konventionellt system.
7. Ett nytt system kräver ändå schakt tvärs väg för ca hälften av fastigheterna.
8. Ett nytt system har mycket högre energiförbrukning.
9. Ett nytt system har ingen god ”frostbuffert” vid strömavbrott.
10. Ett nytt system är prövat hos andra svenska kommuner tex Tyresö

Slutsats:
Ett alternativt system måste läggas i vägkonstruktionen strax under överbyggnaden då det inte finns tillräckligt vägområde för att kunna lägga i dikesslänt. Det blir inga diken att tala om utan merparten blir sk skåldiken. Schaktvolymen minskar dock med 60%.
Energikostnaden ökar till det dubbla, 80-100.000:- till 160.- 200.000:- .
Med sannolik prisökning på energin så kommer det alternativa systemet att bli än dyrare framöver.
Den stora vinsten med nytt alternativ ligger inte i projekteringsskedet då man måste utgå ifrån en normalsektion utan i byggskedet där man med sk ”aktiv design”, alltså att man låter förhållanden på plats styra utförandet där alternativet är mer flexibelt då man bara har slangarna att ta hänsyn till.
Förmodligen går det att driva jobbet snabbare med alternativt system vilket i sin tur kan minska kostnaderna.
Systemet är dock inte prövat i någon större omfattning av offentlig förvaltare i Sverige. Samfälligheter i sommarstugeområden är inte direkt jämförbara.
Kostnadsminskningen är mindre än 1 % av totalkostnaden för hela VA-utbyggnaden.

Med vänlig hälsning
B&B Bro & Betong Underhåll AB

Torbjörn Byrnäs

Bro & Betong
Nacka Kommun
Jonas Nylander

131 81 NACKA

Saltsjö-Boo 2008-04-06

Utredning angående alternativ metod för ny ÖVERBYGGNAD väg

Bakgrund:
De flesta vägarna inom så kallade förnyelseområden har förvaltats av vägföreningar. Bundna lager har ofta inskränkts till ett lager asfalt med låg bärighet. Generellt har vägarna dålig bärighet, dålig avvattning och många skador. Cykeln mellan underhållsåtgärder är lång. Normalt byts därför hela överbyggnaden ut i samband med utbyggnaden av vatten och avlopp.

På Älgö visar den geotekniska förstudien som Tyréns utfört att så gott som samtliga vägar har siltigt material i överbyggnaden. Även med inslag av lera och torv.
Siltigt material innehåller stor andel av finkornigt material vilket ger dålig bärighet när det utsätts för fukt och därmed blir siltigt material även mycket känsligt för tjällyftning.

Tyréns förstudie visar helt klart att befintlig överbyggnad därför måste bytas ut.

Befintlig överbyggnad är ca 0,5 m tjock. Djupet från överyta ner till berg varierar från några decimeter till dryg meter. På många sträckor är överbyggnaden för tunn och ligger dessutom direkt på berg. Med de förhållanden som råder innebär det bergschakt för såväl väg, VA som dike.

Konventionellt utförande:
Det innebär att befintlig överbyggnad schaktas upp och transporteras antingen till tipp eller till någon form av återvinning. Vidare sker schakt för VA, dagvatten, trummor, diken, el och tele etc. Efter ledningsförläggning sker först fyllning upp till överkant terrass samt ny överbyggnad som normal för den typ av vägar som skall byggas på Älgö är 580 mm med 420 mm förstärkningslager, 80 mm bärlager samt 80 mm asfalt lager. Överbyggnadstjockleken bygger på empiriska data från många deceniers vägbyggande men har till stor del verifierats via analytisk dimensionering. För att ny överbyggnad skall fungera krävs att man har ordentlig avvattning vilket innebär att minst ett dike måste ordnas.

Fördelar:
Man får en helt ny konstruktion som klarar dagens och framtidens trafikbelastning, alltså god bärighet med bra avvattning vilket ger lång livslängd med små underhållsinsatser. Ledningar ligger dessutom väl skyddade i vägkonstruktionen.

Nackdelar:
Dyrt.
Mycket svårt att återvinna material på plats då vägutrymmet är för trångt. Låg kapacitet då alla delar med VA, dagvatten, övriga ledningar samt vägkonstruktion byggs samtidigt som en front vilket innebär lång byggtid.

Pris:
Schakt och fyllning för väg 420 mm kostar ca 310:-/m2

Kommentarer:
I priset ingår ingen asfaltbeläggning eller obundet bärlager då dessa är ”neutrala” oavsett övrig vägbyggnad.

Alternativ metod:
Med sk djupfräsning sker en omblandning av befintlig överbyggnad, alltså att befintliga bundna och obundna lager blandas samman till ett ”nytt” bär- och förstärkningslager. Omblandningen sker ner till ett djup av 0,1 – 0,3 m. Det går att fräsa djupare men då får man sämre omblandning. Metoden kan kompletteras med att man innan fräsning lägger ut ett lager nytt bärlagermaterial som fräses in samtidigt med djupfräsningen. Man kan även blanda in nytt bindemedel för att ytterligare förstärka upp materialet.

Bakgrund:
Tekniken har nyttjats sedan mitten av 90-talet och används till största delen av Vägverket på sitt lågtrafikerade vägnät där man använder metoden som en del i underhållet.
Tyvärr saknas officiella undersökningar avseende verifiering av metoden. Den undersökning som utförts är gjord av VTI och finns i rapport nr:28-1995.
Undersökning visar att provsträckor med djupfräsning som alternativ uppvisade sämre bärighet än referenssträckor.
Då detta är den enda officiella undersökningen så ska väl inte allt för stora växlar dras, men helt klart är att om man har material i befintlig konstruktion som har dålig bärighet så räcker inte enbart en omblandning för att öka bärigheten. För att öka bärigheten kan som sagt nytt material påföras för att blandas in. Detta kräver i sin tur en noggrann undersökning innan byggstart om hur befintligt material varierar över sträckor så att en korrekt korrektion kan göras.

Andra undersökningar gjorda av VTI, redovisade i bla notat 4-2001, pekar i samma riktning att blandade produkter med asfalt ger dålig bärighet initialt. Därför bör dessa konstruktioner ligga under trafik ett år och därefter justeras innan man lägger ny asfalt.

Fördelar:
Man återvinner material på plats och man får en snabb framdrift då detta är en stor maskin med hög kapacitet. Därmed minskar kostnaderna i projekt.

Nackdelar:
Befintligt materialet, trots omblandning, klarar inte bärigheten. Nytt material måste tillföras. Det innebär omfattande undersökningar för att klarlägga vilket material och hur mycket som måste tillsättas.
Kontakt har tagits med SKANSKA, NCC, PEAB och Vägverket Produktion, och några referensjobb motsvarande typ Älgö är inte gjorda och därför finns heller ingen kunskap om hur framdrift påverkas av alla ledningsarbeten. Det är mycket störande moment med all schakt för ledningar, sättning av fundament, trummor etc.
Trots ett fräsdjup på 300 mm blir ändå stor del av befintligt material kvar (ca 200 mm) i den ny ”överbyggnaden”. Det frästa materialet har som undersökningar visat dålig bärighet och dessutom har kvarvarande material dålig bärighet och dåliga egenskaper vid fukt. Man får
ingen bra vägkonstruktion. Dessutom måste ett lager avjämning i form av obundet material påföras innan beläggningar utförs.

Pris:
I priset ingår ingen asfaltbeläggning då den är ”neutral” oavsett övrig vägbyggnad.
Djupfräsning 150- 200 mm inkl ny makadam,: ca 39:-/m2 (Vägverket Produktion)
ingen bra vägkonstruktion. Dessutom måste ett lager avjämning i form av obundet material påföras innan beläggningar utförs.

Pris:
I priset ingår ingen asfaltbeläggning då den är ”neutral” oavsett övrig vägbyggnad.
Djupfräsning 150- 200 mm inkl ny makadam,: ca 39:-/m2 (Vägverket Produktion)
Djupfräsning ca 300 mm inkl ny makadam: ca 150:-/m2 (SKANSKA)

Kommentarer:
Priset från Vv Prod är inte realistiskt. Enbart att lägga på ett lager makadam för infräsning kostar 25:-/m2. Därför ska nog SKANSKA:s pris ses som mer realistiskt. Skälet till att det blir relativt dyrt är dels att påförd makadam inte är någon sekunda produkt utan är en fullvärdesprodukt som har andra användningsområden. Trots stor kapacitet på maskinen så blir framdriften låg pga alla störande moment.

1. första alternativet måste entreprenören etablera två ggr på samma vägsträcka för schakt så det andra alternativet är troligt.
2. På många vägsträckor är nuvarande överbyggnad så tunn att bergschakt för väg måste utföra så att det går att få på en ny obunden överbyggnad på 500 mm. På dessa delar blir då djupfräsningen helt överflödig – bortkastad. Dyrt
3. På största delen av vägsträckorna är inte vägområdet så brett att det går att schakta upp material i väglinjen och lägga vid sidan under ledningsarbeten etc. Det innebär att man med djupfräsning först processar ett material på plats för att sedan schakta upp och köra till mellanlager för att sedan köra ut igen efter utförda övriga arbeten. Dyrt.

Slitlager
Under utredningens gång har även diskuterats val av slitlager, en sk MJOG eller en vanlig ABT.

MJOG
MJOG är ett slitlager som är blandat med ett mjukt bindemedel (viskositetsbitumen) och en stenmaterialsammansättning motsvarande det gamla oljegruset med en fillerhalt på ca 4 %. Bindemedelshalt ca 3,5%. Tillverkningen sker i huvudsak med sk halvvarm teknik ca 100 grader.
Produkten är framtagen för att klara ett norrländskt klimat. Det mjuka bindemedlet gör att massan är flexibel och bättre klarar temperatur- och tjälsprickor.
I och med det mjuka bindemedlet får man göra avkall på stabilitet/bärighet. För att använda MJOG så krävs därför en stabil underbyggnad.
Vägverket själva rekommenderar MJOG upp till 500 fordon per dygn.
Vägverket har haft problem med MJOG, stora variationer i kvalitén. Den troliga orsaken är stor variation på de tillverkande anläggningarna, oftast mobila anläggningar.

Kostnaden per m2 varierar på Vägverksjobb (inte Stockholm) mellan 25-45 :-/m2. (2006) Då skall man ha klart för sig att Vägverket arbetar med stora volymer. Beläggningsarbeten omfattar ofta > 150.000 m2. Sannolikt kommer därför priset att vara högre till följd av mindre volym samt att det är i Stockholmsområdet.

ABT
ABT är ett slitlager som blandas med ett vanligt vägbitumen (penetrationsbitumen) och en stenmaterialsammansättning typ makadamfraktionering vilket innebär en högre fillerhalt ca 7 %. Bindemedelshalt ca 6%. Tillverkningen sker med varmteknik med > 150 grader.
Denna typ av asfaltmassa är den utan jämförelse vanligaste och mest tillverkade. Massan är en allround-massa och används över hela landet även i norrland i tätbebyggda områden.
Massans sammansättning ger större beständighet och högre stabilitet.
Vägverket rekommenderar själva ABT upp till 1500 fordon per dygn.
Det är små problem med denna typ av asfaltmassa främst därför att den tillverkas varmblandat i stationära asfaltverk med hög grad av datorstyrd produktion.

Djupfräsning sker ej tvärs väg utan i vägs längdriktning, skissen skall enbart ses illustrativt.

Specifikt för Älgö:
4. Tyréns förstudie visar klart att befintlig överbyggnad i princip är oanvändbar och måste bytas ut. Om man över huvud taget skall fundera på att återvinna befintlig överbyggnad till ”ny” överbyggnad måste ett omfattande undersökningsprogram genomföras för att klarlägga sammansättningen för att se om en inblandning av nytt material kan ge en produkt som når upp till de krav man kan ställa på nytt bär- och förstärkningslager enligt AMA/ATB VÄG.
5. Produktionsteknik är naturligtvis entreprenörens ansvar men beställaren måste göra en produktionsplanering så att valda metoder är genomförbara. Det innebär att utreda material och kvalité samt hur logistik och framdrift fungerar.
6. Skall alla schaktarbeten för ledningar etc under överbyggnaden i terrassen göras först, innan man gör djupfräsningen, och övriga schaktarbeten görs efter djupfräsning, eller skall man först djupfräsa överbyggnaden för att sedan göra alla schaktarbeten. I det första alternativet måste entreprenören etablera två ggr på samma vägsträcka för schakt så det andra alternativet är troligt.
7. På många vägsträckor är nuvarande överbyggnad så tunn att bergschakt för väg måste utföra så att det går att få på en ny obunden överbyggnad på 500 mm. På dessa delar blir då djupfräsningen helt överflödig – bortkastad. Dyrt
8. På största delen av vägsträckorna är inte vägområdet så brett att det går att schakta upp material i väglinjen och lägga vid sidan under ledningsarbeten etc. Det innebär att man med djupfräsning först processar ett material på plats för att sedan schakta upp och köra till mellanlager för att sedan köra ut igen efter utförda övriga arbeten. Dyrt.

Slitlager
Under utredningens gång har även diskuterats val av slitlager, en sk MJOG eller en vanlig ABT.

Kostnaden per m2 varierar främst beroende på beläggningsobjektets storlek men i Stockholm kostar en ABT (30-40 mm) ca 50-65 :-/m2 (2006). Beläggningsarbeten omfattar oftast max 5000 m2.

Jämförelse
En väghållare skall inte vid nyproduktion (vilket gäller för Älgö) investera i en asfaltmassa som redan initialt arbetar på gränsen för dess kapacitet.
ABT kommer alltid att vara dyrare vid läggningstillfället, främst till följd av den högre bindemedelshalten, men till följd av längre livslängd/prestanda så kommer kostnaden per m2 och år att varar lägre.

Sammanfattning:
 Befintligt material uppfyller inte krav på dagens vägbyggnadsmaterial
 Befintlig överbyggnad varierar i tjocklek vilket försvårar djupfräsningen
 Efter djupfräsning finns befintligt dåligt material kvar
 Djupfräst material måste ändå schaktas upp för övriga arbeten.
 Prisskillnaden är 161 :- per m2 färdig väg.
 Totalkostnaden för vägbygget minskar med ca 11%, från 86 till 77 milj.
 Djupfräsningen ger ingen standardhöjning avseende trafiksäkerhet.
 Prisskillnaden mellan MJOG och ABT är liten och med tanke på livslängd så är ABT valet.

Slutsats:
Bygg upp en vägkonstruktion med material och tjocklek som uppfyller de bärighets- och beständighetskrav som man kan ställa via typ AMA/ATB VÄG. Detta ger kommunen lägsta underhållskostnad per m2 och år.
Kommunen tillhandahåller en yta till entreprenören där fall A-massor kan hanteras. Dit går inte bara massor från bergschakt utan även den vägöverbyggnad som schaktas för ledningsarbeten. Dessa överbyggnadsmassor kan i en enkel sortertingsanläggning delas upp i material som kan återvinnas som bär- och förstärkningsmassor, fyllnadsmassor och sådant som måste gå på tipp. Berg kampanjkrossas till nytt vägbyggnadsmaterial.

Med vänlig hälsning
B&B Bro & Betong Underhåll AB

Torbjörn Byrnäs

Mart Lagus kommentar till Bro& Betongs yttrande.
1(5)
Mart Lagus 2008-04-05
för
Älgö Vägförenings styrelse

Nacka kommun
Att.: Nicklas Nylander
131 81 NACKA

Utredning angående alternativ metod
för ny vägöverbyggnad för Älgö
av kommunens konsult Bro&Betong dat. 2008-03-18

Inledning

Vi, d v s undertecknad Mart Lagus, vägansvarig vid Älgö vägförenings styrelse har i samråd med Vägverkets Håkan Berggren granskat rubricetad utredning. En s k second opinion om kostnader har inhämtats från Stefan Petersson vid Väg-verket Region Stockholm. (Vår skrivelse här riktar vi inte enbart till mottagaren utan även som kopia till andra sakägare på Älgö samt andra intressenter och berörda. Därför denna något omständliga text utan fackord i möjligaste mån).

I korthet har kommunens konsult kommit fram till att han underkänner, huvud- sakligen av kvalitetsskäl, den metod som vi förespråkar för Älgö d v s som går ut på att bearbeta det befintliga vägmaterialet på plats och därigenom förstärka vägens bärförmåga. I stället förespråkar konsulten den konventionella metoden som innebär för att man skiftar ut vägens överbyggnad d v s det översta skiktet ner till 0,5 m djup inkl. asfaltbeläggning och ersätter det med nytt. Enligt konsulten skulle kostnadsbesparingen med vårt förslag bara bli ca 10%.

Den metod för vägombyggnad som vi förespråkar är den som Vägverket som beställare har låtit genomföra på sina vägar d v s att man maskinellt sönderdelar befintlig asfalt med därunder liggande material till ett visst djup, packar bland-ningen och påför därpå ett tunt lager stenkross som bärlager och ovanpå allt en beläggning av s k mjukasfalt. Vi kallar här denna metod för Vägverksmetoden och den andra som konsulten förespråkar för Den konventionella metoden.

Gatuombyggnad beaktande installation av vatten – och avlopp (VA)

Som ovan nämns har konsulten bedömt kostnadsbesparingen med Vägverks- metoden till enbart ca 10%. Enligt vår bedömning borde detta bli avsevärt högre, minst 20 miljoner kronor, som vi nedan redogör.

Enligt det anbudsunderlag, som vi har fått från Vägverket, är kostnaden för färdig väg ca 39 kr/m2 (se bif. underlag från Vägverket). För stockholmsområdet, dit Älgö hör, samt objektets storlek, är motsvarande kostnad högre, d v s 50 m2. Älgös vägnät är 12,2 km långt, vägbredd 3,2 m – 4,5 m, som smalast 2,8 m, i genomsnitt 3,5 m, totalt ca 50 000 m2 asfalterad yta.

2(5)
Bredden på det nya vägnätet enligt detaljplan skall bli 3,5 m för lokalvägar och 4,5 m för samlingsvägar, d v s en ökning av asfalterad yta till ca 60 000 m2. Med avdrag för vägavsnitt som byggs helt om, bl a den första delen av Ulrikedalsvägen och flera backkrön, avsnitt där det är speciellt trångt, återstår ca 11,2 km för Vägverksmetoden. Kostnaden färdig ombyggd väg för denna del (50 kr/m2) som är huvuddelen av vägnätet skulle bli ca 2 miljoner kronor, ett förhållandevis lågt belopp.

Med Tyréns gatukostnadsutredning till grund skulle samma vägsträcka och vägbredd med konventionell metod kosta ca 30 miljoner kronor. Vi känner inte till kostnaden för nedläggning av VA, som givetvis komplicerar utförandet och kostnadsbilden, men trots det pekar siffrorna på en större kostnadsskillnad än bara 10 %. Vi har strikt jämfört de bägge byggsystemen, utan dagvattensystem och schakt för VA, åtgärder som i denna jämförelse är kostnadsneutrala d v s den jämförande kostnadsbilden förändras inte.

Förslag till genomförande enligt Vägverksmetoden

Fräs ner befintlig asfaltbeläggning med underliggande skikt samt blanda in makadam. Därefter hyvla, vattna och packa d v s hårdgör. Sedan avlägsna den delen av nerfräst asfaltskikt till samma bredd som schakt för VA och el-ledning resp. detsamma tvärs vägen. Lägg den på lämplig plats för senare återföring till samma plats. Därefter schakta och lägg ner VA, även tvärs vägen med serviser, även dagvattentrummor. Fyll åter och packa. Slutligen lägg på bärlager och en beläggning av mjukasfalt ovanpå allt.

Fördel. Under hela byggprocessen behåller man en vägbredd som är tillräcklig för enkelriktad biltrafik, som uppfyller framför allt krav för framkomlighet för utryckningsfordon

Kommentarer till nackdelar med Vägverksmetoden enlig konsulten B&B

Konsulten.

Fuktbevarande material som silt och växtrester blir kvar i vägövebyggnaden som minskar bärförmågan

Vår kommentar.

Mjukasfaltens fördel är just att den kan kompensera detta genom att vara flexibel, eftergivlig vid belastning Det har t o m hänt att beläggningen under tjällossningen spricker upp lite varefter sprickorna stängs igen och blir inte kvarstående. Asfalten så att säga självläker utan efterföljande försvagning och sättning. (Enligt Vägver- kets erfarenheter).

3(5)
Konsulten

Till stora delar ligger vägöverbyggnaden alltför tunt på berget.

Vår kommentar
Fräs ner beläggningen, packa och påför erforderligt tjockt bärlager. Givetvis ändras då vägens läge i höjdled (vägprofilen) något, men det borde vara överkomligt. Inget ovanligt för Vägverket enligt denna byggmetod..

Konsulten

Fickor i berget kommer man inte åt. Tjockleken på asfaltbeläggningen varierar mycket

Vår kommentar

Fickorna syns vid fräsning. Vägverket har metoder att åtgärda detta. Förekommer på enstaka ställen på Vägverkets vägar. Det stämmer att tjockleken varierar och kan fördyra, men inget ovanligt enligt Vägverket för deras objekt.

Konsulten

Kvaliteten på mjukasfalt har varit ojämn.

Vår kommentar

Det har förekommit. Det har hänt att entreprenören på felaktigt sätt har tillverkat mjukasfalten (öppen låga i stället för ångupphetning). Numera kräver Vägverket i anbudsförfrågan att entreprenören skall kunna påvisa att tillverkning av asfalt utförs på föreskrivet sätt. 5 års garanti på utfört arbete krävs som lämnas av entreprenören. (NCC har bl a anskaffat eget mobilt mjukasfaltverk)

Konsulten

Asfaltbetong är vanligare och enklare att erhålla.

Vår kommentar

Det stämmer. Men utvecklingen för ombyggnad av mindre trafikerade vägar sker mer och mer enligt Vägverksmetoden. Enligt GD-beslut skall detta gälla för alla relevanta vägar i Vägverkets regi.

Konsulten

Erfarenhet att bygga enl. Vägverksmetoden i kombination med VA saknas.
4(5)
Vår kommentar.

Det kan vara sant, men beaktande den stora kostnadsbesparingen, enligt vår åsikt, måste detta utredas mer detaljerat än kanske hittills gjord. Men å andra sidan har man med Vägverksmetoden erfarenhet att lägga vägtrummor bl a snett i vägens längdriktning genom vägkroppen, ett utförande som kan vara mer komplicerat än att lägga VA i vägens längdriktning.

Miljöaspekter!

Beakta att med konventionellt utförande måste allt material från vägöverbyggna-den transporteras bort från Älgö på 12,2 km väglängd upp till 0.5 m djupt, sjöle-des eller på landsväg, och nytt material transporteras in. Beakta miljöpåverkan av denna transport. Gammal asfalt med underliggande skikt är klassad som miljöfar-ligt avfall med därtill hörande deponering och bearbetning. Detta behöver ej ske med Vägverksmetoden emedan befintlig asfalt återanvänds på plats.

Konsulten

Man måste beakta framtida ökad trafik. Det måste absolut vara ny vägöverbyggnad enligt konventionellt utförande.

Vår kommentar

Detta utvecklar jag närmare nedan.

Bygg vägar för det framtida Älgö, 30-50 år i tiden.

Överskriften här är något provocerande, men med bakgrund till att vissa politiker pekar i denna riktning vill jag kommentera detta med fokus på det framtida vägslitaget med Älgös förutsättningar.

Som bekant är Älgö en mycket kuperad ö med nästan bara återvändsgator och ingen genomfartstrafik. Trafiken kommer att öka men med vissa begränsningar. Vissa områden, totalt ca 20% av vägnätet, går ej att exploateras/styckas till tomter p g a terrängen (hela Ropuddsvägen, Kyrksundvägen, Erstasvängen nästan hela Älgöbranten, slutet av Marenvägen har brant bergvägg respektive stup på ena sidan. Trafiken kommer inte att öka nämnvärt på dessa sträckor, med tre! fastigheter som minst och som max 20 st, vilket medför som max. 50 resp. 200 fordon per dygn.

Tänkbart är, att den första halvan av Berghemsvägen kommer att få ökad trafik då den kommunägda allmänningen styckas, exempelvis för radhus, men även då kommer trafikbelastningen ligga under rekommenderat gränsvärde enligt Väverksmetoden. Andra vägavsnitt kommer därvid inte att belastas.

Sammanfattningsvis påstår jag att den framtida trafiken på Älgös lokal-och samlingsvägar med fullständig permanentbebyggelse och ev. förtätning inte

5(5)
kommer att överskrida de riktvärden som Vägverkemetoden är anpassad för d v s 1500 fordon per dygn. Visst kan man spekulera att tomter på Älgö köps upp av byggmästare, hus rivs och man bygger radhus med ökad trafik till följd men denna framtidsvy får inte vara vägledande för dagens planering. Alltför många vägar har byggts överdimensionerade med kapitalförstöring till följd.

Med vänlig hälsning

Mart Lagus
Vägansvarig vid Älgö vägförenings styrelse (sedan maj 2003)

i samråd med

Håkan Berggren, Vägverket produktion, ansvarig för vägombyggnad i Mälardalen enl. ovannämnd metod

Synpunkter har inhämtats även från Stefan Petersson, Vägverket Region Stockholm

3. Anmälan till förtroenderevisorerna

Till förtroende revisorerna i Nacka kommun 2008.04.15

Ordförande Ingrid Ehrenholm-Raukas
Anders Lundqvist
Birger Berggren
Christer Wahlgren
Berthil Håkansson
Henrik Sundström

Angående Exploateringsenhetens utförda konsultupphandlingar för drygt 10 miljoner kronor för projektering av detaljplan för Älgö vars VA- och gatukostnader är beräknade till 233 miljoner kronor att fördelas mellan Älgös fastighetsägare och VA-kollektivet respektive skattekollektivet. (1660 kr per skattebetalare i Nacka kommun)

Exploateringsenheten har tecknat konsultupphandlingar för genomförande av detaljplanen för Älgö för budgeterade dryga tio miljoner kronor utan föreliggande politiska beslut, utan öppen konkurrens och trots att planen inte vunnit laga kraft. Föreliggande fakta vittnar om uppenbara brister i tjänstemannahanteringen av de utförda upphandlingarna. Dessa brister samt oviljan från tjänstemannasida att med full insyn redogöra för ekonomiska kalkyler tryggar inte för en korrekt hantering av skattebetalarnas medel och inte heller för en öppen och korrekt hantering av detaljplanens genomförande.
Ärendets registrering: 179/2005 KFKS 2005-03-18.

STYRELSEN FÖR ÄLGÖ FASTIGHETSÄGAREFÖRENING ANMÄLER HÄRMED EXPLOATERINGSENHETENS UTFÖRDA KONSULTUPPHANDLINGAR TILL FÖRTROENDEREVISORERNA.

Motiven till styrelsens anmälan:
Efter en diger brevväxling mellan styrelsen för Älgö Fastighetsägareförening och ärendets ansvariga tjänstemän enligt bilaga 1 samt Exploateringsenhetens offentliga handlingar i kronologisk ordning enligt bilaga 2 kan vi konstatera följande:

Inga belägg finns som styrker att konsultupphandlingarna, vilka utfördes år 2007, skulle ha föregåtts av vare sig politiskt beslutat exploateringsprojekt eller beslutat investeringsmedel för projektet. Trots det hävdar ansvarig tjänsteman sin rätt till delegationsbeslut, vidare delegering och tecknande av konsultupphandlingar enligt ramavtal.

Påstått delegationsbeslut har inte efteranmälts av ansvariga tjänstemän vare sig till Kommunstyrelsen eller Tekniska nämnden. Berörda politiska instanser är således ovetande om Exploateringsenhetens tecknande av konsultupphandlingar för över 10 miljoner kronor.

Intresseanmälan enligt ramavtal avseende projektering och genomförande av exploatering skickades ut 2007-08-16. Som kontakter för intressenternas eventuella frågor hänvisades till Rockstore Engineering samt Bro & Betong AB trots att dessa två företag inkommit med offerter först två månader senare (2007-10-25) med för övrigt fyra månader antedaterad tidsplan. (2007-06-15 tom 2008-06-30).

Rockstore Engineering AB (budget 569 800 kr) samt Bro & Betong AB (budget 555 000 kr) tecknade långt senare avtal med kommunen – 2007-11-05 – för att verka som dels externa företrädare för kommunen vid upphandling av konsulter och entreprenörer dels som projekt- och byggledare. Deras första projekteringsmöte/uppstart med den senare upphandlad projekteringskonsult WSP ägde rum 2007-10-16 en dag innan WSP inkommit med offert.

Det är oacceptabelt att kommunens tjänstemän, avlönade med skattemedel och därmed i tjänst för de allmännas bästa ska kunna överföra sitt ansvar att företräda kommunen till en extern näringsidkare vid val av övriga näringsidkande konsulter och entreprenörer. Ett sådant förfarande öppnar vägen för korruption och kartellbildning inom ett nätverk av kommersiella intressenter.

Fem stycken konsultföretag inbjöds att anmäla intresse varav fyra stycken hoppade av p.g.a. resursbrist. Kommunen tecknade avtal med det enda kvarvarande företaget WSP Samhällsbyggnad enligt beställning daterad 2007-11-05 och tidplan oktober 2007 till april 2009. Budget: 8 975 000 kr. Åtagande: färdigställa bygghandlingar för vatten- och avlopp samt vägar och utföra förfrågningsunderlag.

Flera bristande omständigheter kring kommunens val av konsultföretaget WSP Samhällsbyggnad som projektör för detaljplan för Älgö kan inte annat än tolkas som partiska.

Upphandlingen har inte skett i konkurrens då WSP blev det enda företag som inkom med offert efter det att de övriga fyra inbjudna hoppat av. De ansåg sig inte ha resurser att fullfölja projektet.

Inkompetent tjänsteutövning att inte bjuda in likvärdiga resursstarka företag för att trygga ett konkurrerande offertgivande under likvärdiga villkor.

Oacceptabelt av ansvariga tjänstemän att handla upp ett konsultföretag utifrån en enda anbudsgivare för ett projekt av en sådan dignitet som detaljplan för Älgö med en prislapp på 233 miljoner kronor. Offentlig upphandling fordras.

Omdömeslöst av Exploateringsenheten att godkänna WSP:s underkonsult Skandinavisk Kommunal Teknik AB för att projektera vatten- och avlopp då företaget i fråga är leverantör av komponenter till LTS-systemet, som ingår i föreslagen lösning av VA-frågan.Det är vida känt att en konsult inte får samarbeta med en potentiell leverantör.

Partiskhet åberopas. Kommunens f.d. handläggande arkitekt för detaljplanen för Älgö, Anna Galli, är numera anställd på WSP Samhällsbyggnad. Under hennes kommunala tjänst som handläggande arkitekt prickades hon av JO för obehörigt beslutstagande i samband med att hon vägrade tillgängliggöra inkomna samrådssvar. Efter hennes avgång från kommunen blev hon anställd hos WSP inom avdelningen Samhällsbyggnad och därifrån anlitades hon några år på konsultbasis som handläggande arkitekt för Älgö.

Oviljan från tjänstemannasidan att med full insyn redogöra för ökningar i den ekonomiska kalkyl under mål och budget de presenterat i kommunfullmäktige.
Ansvariga tjänstemän har inte lyckats redogöra för 12 miljoners utgiftsökning i projektkalkylen för Älgö med totalsumma 233 miljoner de presenterade för fullmäktige i slutet av år 2007 jämfört med dito summa i fullmäktige år 2006 då planen antogs och inte heller för summan –13,382 miljoner kronor i delposten ”Utfall historiskt”.
Stadsbyggnadsdirektörens svar: ”Den specifikation över det historiska
ekonomiska utfallet för Älgö som Ni vill att vi redogör finns inte fullständigt
sammanställd”

Oacceptabelt, det handlar om miljontals kronor i tjänstemännens kalkyler som tjänstemännen inte kan redogöra för och som de har offentliggjort i fullmäktige, därmed ska sammanställningar i kalkylen lämnas ut och inte lämnas utanför all offentlig insyn.

Styrelsen för Älgö Fastighetsägareförening poängterar härmed att utgiften på 233 miljoner kronor står för investeringar i vägar och VA. Enligt beslut taget i kommunstyrelsen då ”Ersättning för gatukostnader” antogs år 2006 var den totala summan 145 miljoner för gatukostnader respektive 76 miljoner för VA- investeringskostnader, alltså 221 miljoner kronor totalt, d.v.s. 12 miljoner lägre än exploateringsenhetens kalkyl för 2008.

Styrelsen för Älgö Fastighetsägareförening kräver och tar för givet att förtroenderevisorerna går till grunden för att åtgärda:

– Dels de flertaliga överträdelser i fråga om Sveriges Rikes lagar med dess intentioner som framgår av dokumentationen
– Dels tjänstemännens överträdelser att inte redovisa de pengar de är satta att förvalta för kommunens räkning.
– I syfte att rätta till överträdelserna, stärka medborgarnas förtroende för Nacka kommun och för ett demokratiskt samhälle som motverkar korruption

Med vänliga hälsningar

Hans Lönn
Ordf. för Älgö Fastighetsägareförening
För styrelsen

BIFOGAS: (Bilagorna läggs inte ut på hemsidan eftersom dokumentationen finns ovan)

Bilaga 1: Angående genomförande av detaljplan för Älgö – Brevväxling i kronologisk
ordning mellan Älgö Fastighetsägareförening och kommunens tjänstemän under december 2007 och februari 2008. (24 sidor)

Bilaga 2: Angående genomförande av detaljplan för Älgö – Exploateringsenhetens
handläggning av konsultupphandlingar för projektering av vatten- och avlopp och vägar på Älgö – Redovisning i kronologisk ordning av Exploateringsenhetens
handläggning av rubricerade konsultupphandlingar utifrån kommunens allmänna
handlingar. (3 sidor)

4. Angående interpellation till förtroenderevisorerna

Till förtroende revisorerna i Nacka kommun 2008-04-15

Ordförande Ingrid Ehrenholm-Raukas Från
Anders Lundqvist Styrelsen för
Birger Berggren Älgö Fastighetsägareförening
Christer Wahlgren
Berthil Håkansson
Henrik Sundström

BETRÄFFANDE POLITIKERNAS BESVARANDE AV NACKA LISTANS INTERPELLATION I KOMMUNFULLMÄKTIGE den 3 mars 2008.

Styrelsen för Älgö Fastighetsägareförening anmäler härmed till kommunens förtroenderevisorer det märkliga besvarande som Christina Ståldals interpellation fick i kommunfullmäktige den 3 mars 2008.

Styrelsen för Älgö Fastighetsägareförening hemställer att revisorerna undersöker och granskar händelsen som vi finner är graverande och av högsta intresse för våra medlemmar ur miljömässig- och ekonomisk synpunkt.

Styrelsen för Älgö Fastighetsägareförening avvaktar vänligen revisorernas svar i denna för våra medlemmar viktiga fråga.

Hänvisning till en rapport som inte fanns vid tidpunkten för fullmäktiges sammanträde.

Ordföranden i kommunstyrelse Erik Langby samt Jan-Eric Jansson och Ingegerd Thorngren besvarade Christina Ståldals interpellation genom att hänvisa till en s.k. rapport/utredning.

Vid följande efterforskning för att få ta del av rapporten och brevkontakt med Tekniska Direktören har styrelsen för ÄFF kunnat konstatera att det över huvud taget inte fanns någon rapport att hänvisa till vid tidpunkten för fullmäktiges sammanträde den 3 mars 08.

Konsultrapporten i fråga, se not 1, som Tekniske Direktören mailat till oss är daterad 2008-04-02, d.v.s. en månad senare än den 3 mars då ovan nämnda politiker hänvisade till den i fullmäktige. Dessutom är rapporten inte ens granskad av ansvariga tjänstemän i Exploateringsenheten. Allt enligt Tekniske Direktörens, Göran Helin, eget uttalande i följande mail till styrelsen daterad 17 mars som vi härmed återger:

”Javisst ska Ni få materialet. Vill bara betona att det är ett material som vi inte på något vis har gått igenom och i dagsläget inte har någon uppfattning om” Göran Helin.

För er information hänvisar vi till vår hemsida www.algoff.se där vi lagt ut all vår efterforskningsdokumentation kring rubricerad fråga inklusive vår brevväxling med politiker och ansvariga tjänstemän.

Med vänliga hälsningar

Hans Lönn
Ordf. Älgö Fastighetsägareförening
För styrelsen

Not 1:
Rapporten är upprättad av BRO & BETONG AB som anlitats av Exploateringsenheten som projekt- och byggledare samt för att bistå kommunen i upphandling av konsulter och entreprenörer i genomförandet av detaljplan för Älgö – VA- och vägarbeten. För ytterligare detaljer se ÄFF:s separat anmälan till er förtroenderevisorer där vi tar upp problematiken kring Exploateringsenhetens konsultupphandlingar.

5. Info till gruppledarna i Nackas politiska partier

Till gruppledarna i Nackas politiska partier 2008-04-15

Cathrin Bergenstråhle (m) Från
Kaj Nyman (s) Älgö Fastighetsägareförening (ÄFF)
Monica Brohede Tellström (fp)
Majvor Nilsson (kd)
Susanne Ekblom (s)
Rolf Wasteson (v)
Roland von Malmborg (mp)
Kerstin Nöre Söderbaum (mp)
Christina Ståldal (nl)
Johan Wouters (c)
Hans Peters (c)

BETRÄFFANDE POLITIKERNAS BESVARANDE AV NACKA LISTANS INTERPELLATION I KOMMUNFULLMÄKTIGE den 3 mars 2008.

Styrelsen för Älgö Fastighetsägareförening finner det viktigt att gruppledarna för de olika politiska partierna i Nacka kommun får kännedom om nedanstående fakta beträffande det besvarande som rubricerad interpellation fick i fullmäktige den 3 mars 08:

Hänvisning till en rapport som inte fanns vid tidpunkten för fullmäktiges sammanträde.
Ordföranden i kommunstyrelse Erik Langby samt Jan-Eric Jansson och Ingegerd Thorngren besvarade Christina Ståldals interpellation genom att hänvisa till en s.k.rapport/utredning.

Vid följande efterforskning för att få ta del av rapporten och brevkontakt med Tekniske Direktören har styrelsen för ÄFF kunnat konstatera att det över huvud taget inte fanns någon rapport att hänvisa till vid tidpunkten för fullmäktiges sammanträde den 3 mars 08.

Konsultrapporten i fråga, se not 1, som Tekniske Direktören mailat till oss är daterad 2008-04-02, d.v.s. en månad senare än den 3 mars då ovan nämnda politiker hänvisade till den i fullmäktige. Dessutom är rapporten inte ens granskad av ansvariga tjänstemän i Exploateringsenheten. Allt enligt Teknisks Direktörens, Göran Helin, eget uttalande i följande mail till styrelsen daterad 17 mars som vi härmed återger:

”Javisst ska Ni få materialet. Vill bara betona att det är ett material som vi inte på något vis har gått igenom och i dagsläget inte har någon uppfattning om” Göran Helin.

För er information hänvisar vi till vår hemsida www.algoff.se där vi lagt ut all vår efterforskningsbbdokumentation kring rubricerad fråga inklusive vår brevväxling med politiker och ansvariga tjänstemän.

Med vänliga hälsningar

Hans Lönn
Ordf. Älgö Fastighetsägareförening
För styrelsen

Not 1:
Rapporten är upprättad av BRO & BETONG AB som anlitats av Exploateringsenheten som projekt- och byggledare samt för att bistå kommunen i upphandling av konsulter och entreprenörer i genomförandet av detaljplan för Älgö – VA- och vägarbeten. För ytterligare detaljer se ÄFF:s separat anmälan till förtroenderevisorerna där vi tar upp problematiken kring Exploateringsenhetens konsultupphandlingar

6. Angående Erik Langbys hänvisning till MKBn för Älgö

Till
Erik Langby
Kommunstyrelsens ordf.

BETR. DITT SVAR TILL CHRISTINA STÅLDALS INTERPELLATION I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2008-03-03 ANGÅENDE UPPRUSTNINGEN AV ÄLGÖS VÄGAR. – MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING –

Styrelsen för ÄFF tackar för ditt svar av den 9 april 2008 där du hänvisar till Miljö & Stadsbyggnads “miljöredovisning” med betoning på ”redovisning”. Detta för att undvika att den uppfattas som varande en regelrätt ”Miljökonsekvensbeskrivning”. En sådan har av M & S inte ansetts vara relevant för detaljplanen för Älgö, då M & S har bedömt att miljöpåverkan inte kommer att bli påtaglig.

Tyvärr så finner styrelsen att ditt svar inte är relevant för den ställda fråga som Christina Ståldal väckt i sin interpellation. Anledningen är att den av kommunen upprättade ”Miljöredovisningen” inte över huvud taget belyser den miljöpåverkan som upprustningsarbeten kommer att generera under utbyggnadsfasen, varken på själva Älgö eller längs Solsidans lokala vägar, vilket är brukligt i dylika sammanhang.

I interpellationen efterlyses en jämförelse av de konsekvenserna för miljön som kommunens förslag till vägupprustning leder till jämfört med Älgö Vägföreningens upprustningsförslag för vägarna enligt vägverkets metod.
Det är nyckeln till Christina Ståldals fråga. En interpellationsfråga som har väckt intresse hos flertalet av våra medlemmar och som de kräver att få ett svar på.

Frågan är alltså obesvarad. Vi vill gärna lyfta upp frågan genom att citera följande stycke i interpellationen:

”Utbyte av vägarnas överbyggnad, enligt kommunens förslag, genererar mellan 8 till 17gånger flera byggtransporter än enligt Älgö Vägföreningens föreslagen upprustningsmetod.” ….”En miljökonsekvensbeskrivning krävs för utbyggnadsfasen.”

Styrelsen för ÄFF fortsätter gärna en dialog med Dig och för våra medlemmars bästa utifrån synvinkeln i interpellationen, d.v.s. en regelrätt miljökonsekvensbeskrivning för kommunens förslag jämfört med en dylik för vägföreningens förslag enligt vägverkets metod – det som är själva kärnan i interpellationen.

Saltsjöbaden den 17 april 2008

Hans Lönn
Ordf. i Älgö Fastighetsägareförening
För styrelsen

Och så här såg Erik Langbys svar ut!

Hans!
Tack för ditt e-brev. Jag har överlämnat det till Tekniska nämnden (TN), som inom kommunen ansvarar för kommunens vägar resp. vatten&avlopp. TN är rätt instans för fortsatta diskussioner om vägfrågorna på Älgö.
Med vänlig hälsning
Erik Langby

—–Ursprungligt meddelande—–
Från: Hans Lönn [mailto:info@fastighetsanalys.se]
Skickat: den 17 april 2008 08:19
Till: Langby, Erik
Kopia: Curt Appelgren; Carin Brand; berthanna Gradin
Ämne: Miljökonsekvensbeskrivning

7. Fortsatt dialog med Erik Langby

Erik Langby
Kommunstyrelsens ordf.

Från Älgö Fastighetsägareförening (ÄFF)
2008-04-09

BETR. DITT SVAR TILL CHRISTINA STÅLDALS INTERPELLATION I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2008-03-03 ANGÅENDE UPPRUSTNINGEN AV ÄLGÖS VÄGAR. – MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING –

Styrelsen för ÄFF har tagit del av protokollet från kommunfullmäktiges möte den 3 mars där du besvarar Christina Ståldals interpellation om upprustning av Älgös vägar.
Under rubriken ”Miljökonsekvensutredning gjord” svarar du enligt följande:

”I interpellationen frågas varför någon miljökonsekvensutredning inte gjorts, men så är fallet (ligger på www.nacka.se). Erik Langby.

Styrelsen för ÄFF skulle uppskatta om du vänligen skickar till oss ett E-postbrev med dokumentet innehållande den miljökonsekvensutredning du hänvisat till enligt ovan.

Vi är tacksamma för ett snabbt E-post svar från dig.
Med vänliga hälsningar

Hans Lönn
Ordf. i Älgö Fastighetsägareförening
För styrelsen
======================slut brev till Erik Langby=================================

—– Original Message —–
From: ”Langby, Erik” <erik.langby@nacka.se>
To: ”Hans Lönn” <info@fastighetsanalys.se>
Cc: ”berthanna Gradin” <teatertrix@yahoo.se>; ”Curt Appelgren”
<camab@tele2.se>; ”Carin Brand” <carinbrand@hotmail.com>; ”Registrator”
<registrator@nacka.se>
Sent: Wednesday, April 09, 2008 10:11 AM
Subject: SV: Miljökonsekvensbeskrivning

Hej!
Bif. länk till det dokument som avsågs. Finns andra frågor rörande DP Älgö
vänligen kontakta Miljö&stadsbyggnad.
http://infobanken.nacka.se/www/bo_bygga/planer/pagaende_planer/projekt/algo/5antagande2/planhandlingar/mkb.pdf

Med vänlig hälsning
Erik Langby
=========================slut brev från Erik Langby=======================
—–Ursprungligt meddelande—–
Från: Hans Lönn [mailto:info@fastighetsanalys.se]
Skickat: den 17 april 2008 08:19
Till: Langby, Erik
Kopia: Curt Appelgren; Carin Brand; berthanna Gradin
Ämne: Miljökonsekvensbeskrivning

Hej Erik!
Här får Du litet mer att bita i!
För styrelsen i Älgö Fastighetsägareförening Hans Lönn
=================================================================

Erik Langby Från Älgö Fastighetsägareförening (ÄFF)

Kommunstyrelsens ordf.

BETR. DITT SVAR TILL CHRISTINA STÅLDALS INTERPELLATION I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2008-03-03 ANGÅENDE UPPRUSTNINGEN AV ÄLGÖS VÄGAR. – MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING –

Styrelsen för ÄFF tackar för ditt svar av den 9 april 2008 där du hänvisar till Miljö & Stadsbyggnads “miljöredovisning” med betoning på ”redovisning”. Detta för att undvika att den uppfattas som varande en regelrätt ”Miljökonsekvensbeskrivning”. En sådan har av M & S inte ansets vara relevant för detaljplanen för Älgö, då M & S har bedömt att miljöpåverkan inte kommer att bli påtaglig.

I interpellationen efterlyses en jämförelse av de konsekvenserna för miljön som kommunens förslag till vägupprustning leder till jämfört med Älgö Vägföreningens upprustningsförslag för vägarna enligt vägverkets metod.
Det är nyckeln till Christina Ståldals fråga. En interpellationsfråga som har väckt intresse hos flertaliga av våra medlemmar och som de kräver att få ett svar på.

Frågan är alltså obesvarad. Vi vill gärna lyfta upp frågan genom att citera följande stycke i interpellationen:

”Utbyte av vägarnas överbyggnad, enligt kommunens förslag, genererar mellan 8 till 17gånger flera byggtransporter än enligt Älgö Vägföreningens föreslagen
upprustningsmetod.” ….”En miljökonsekvensbeskrivning krävs för utbyggnadsfasen.”

Saltsjöbaden den 17 april 2008

Hans Lönn
Ordf. i Älgö Fastighetsägareförening
För styrelsen
===========================slut ÄFF:s brev============================

SV: Miljökonsekvensbeskrivning‏
Från: Langby, Erik (erik.langby@nacka.se)
Skickat: den 17 april 2008 10:43:14
Till: Hans Lönn (info@fastighetsanalys.se)
Kopia: Curt Appelgren (camab@tele2.se); Carin Brand (carinbrand@hotmail.com); berthanna Gradin (teatertrix@yahoo.se); Registrator (registrator@nacka.se)
Hans!
Tack för ditt e-brev. Jag har överlämnat det till Tekniska nämnden (TN), som inom kommunen ansvarar för kommunens vägar resp. vatten&avlopp. TN är rätt instans för fortsatta diskussioner om vägfrågorna på Älgö.
Med vänlig hälsning
Erik Langby

======================slut Erik Langbys brev============================

Re: Miljökonsekvensbeskrivning‏
Från: Hans Lönn (info@fastighetsanalys.se)
Skickat: den 20 april 2008 20:26:59
Till: Langby, Erik (erik.langby@nacka.se)
Kopia: Curt Appelgren (camab@tele2.se); Carin Brand (carinbrand@hotmail.com); berthanna Gradin (teatertrix@yahoo.se)
Hej Erik.

Styrelsen har, dock med ett stort mått av besvikelse, taget emot Ditt mail
av den 17 april. Med besvikelse därför att vi, för våra medlemmars räkning,
hade förväntat oss ett politiskt svar till Ditt politiska uttalande under
debatten om Christina Ståldals interpellation i kommunfullmäktige den 3 mars
2008.

Angående vår ställda fråga hänvisar du oss till Tekniska nämnden. Vi har
fört en långdragen brevväxling med ansvariga tjänstemän inom Tekniska
nämndens Exploateringsenhet, brevväxling som finns att läsa på ÄFF:s hemsida
www.algoff.se.

Men av respekt för Ditt ordförandeskap, har vi vänt oss direkt till Dig och
inte till tjänstemännen eller en annan nämnd då Ditt uttalande var, i själva
verket, kommunstyrelsens ordförandes bemötande av en interpellation ställd
av en kollega till Dig i den politiska sfären.

Vi har även bedömt kommunstyrelsen som varande det rätta forumet att ställa
vår fråga till då det är kommunstyrelsen som tagit beslut om
Gatukostnadsersättningar och vår fråga är direkt relaterad till just
gatukostnaderna i förhållande till miljöpåverkan.

Vi är öppna för en fortsatt dialog.

Med vänliga hälsningar

Hans Lönn
Älgö Fastighetsägareförening
För styrelsen
=========================slut ÄFF:s brev==============================

SV: Miljökonsekvensbeskrivning‏
Från: Langby, Erik (erik.langby@nacka.se)
Skickat: den 21 april 2008 14:23:35
Till: Hans Lönn (info@fastighetsanalys.se)
Kopia: Curt Appelgren (camab@tele2.se); Carin Brand (carinbrand@hotmail.com); berthanna Gradin (teatertrix@yahoo.se); Registrator (registrator@nacka.se)
Hans!
Tack för nytt mail. För oss inom kommunen är det viktigt att den som har hand om en fråga också är den som får lov att ”hantera” frågan. Därför är Tekniska nämnden ansvarig för ev. nya diskussioner om vägarnas utformning. Det jag svarar på interpellationer i kommunfullmäktige speglar inte några särskilda kommunstyrelsesynpunkter, eller egna ståndpunkter, utan speglar – så långt det är möjligt – var kommunen samlat står.
Med vänlig hälsning
Erik Langby
============================slut Erik Langbys brev=========================
Erik!
Läs bifogade dokument och tänk efter en gång till.
För styrelsen för ÄFF
Hans

Erik Langby Från Älgö Fastighetsägareförening (ÄFF)
Kommunstyrelsens ordf.
2008-04-29

BETR. DITT SVAR TILL CHRISTINA STÅLDALS INTERPELLATION I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2008-03-03 ANGÅENDE UPPRUSTNINGEN AV ÄLGÖS VÄGAR. – MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING –

Det är ett besynnerligt svar vi fått från dig Erik. Ett svar daterat 21 april där du så galant fråntar dig allt ansvar i rubricerad fråga, besynnerligt då du i din egenskap av kommunalråd och ordförande i kommunstyrelsen är den politiker som förväntas bära det högsta ansvaret inom kommunen. Därför är det besynnerligt när du desavouerar dig själv i en fråga där du har burit huvudrollen under så många år. Låt oss rekapitulera på vilket sätt du själv har tagit på dig ansvaret över gatukostnadsutredningen för Älgö:

 Du tog ensamt på dig ansvaret i kommunstyrelsen och i frånvaron av övriga ledamöter att besluta om gatukostnader för Älgö, då du utnyttjade din delegationsrätt att i brådskande fall fatta beslut på egen hand.

 De höga gatukostnader som du röstade för och som skulle betalas av fastighetsägarna på Älgö togs upp av ”Uppdrag granskning” i en intervju med dig. Efter den intervjun var det du som i kommunstyrelsen kom med förslaget att ”rabattera” kostnaderna för fastighetsägarna på Älgö på bekostnad av alla skattebetalare och VA-kollektivet i Nacka.
(ca 1665 kr per skattebetalande i hela Nacka)

 När detaljplanen antogs i kommunfullmäktige den 11 dec.2006 undertecknade du följande uttalande:
”Vi kommer, när vägupprustningen i detalj ska planeras, särskilt gå igenom de förslag bl.a. vägföreningen tagit fram för att prova om billigare metoder kan användas än de som hittills legat till grund för kostnadskalkylerna.” Erik Langby.

 Inkonsekvent nog tar du avstånd till ditt löfte genom att hänskjuta vår fråga om vägupprustningen till Tekniska nämnden. Inkonsekvent därför att du självt valt att med egna ståndpunkter besvara interpellationen den tredje mars istället för att låta Tekniska nämnden göra det.

 Genom ditt val av ord verkar det nu som att du tar avstånd från ditt löfte genom att hänvisa till Tekniska nämnden som enligt dig ”är ansvarig för ev. nya diskussioner om vägarnas utformning”.

 Vi ställer nu följande fråga till dig:
Avser du återta och infria ditt löfte om att ”särskilt gå igenom de förslag bl.a. vägföreningen tagit fram för att prova om billigare metoder kan användas än de som hittills legat till grund för kostnadskalkylerna”?

För våra medlemmars räkning inklusive skattebetalarnas avvaktar vi ditt svar och ser fram emot att föra en fortsatt dialog med dig.

Med vänliga hälsningar

Hans Lönn
Ordf. i Älgö Villaägareförening
För styrelsen
======================slut brev från ÄFF===============================

SV: Miljökonsekvensbeskrivning‏
Från: Langby, Erik (erik.langby@nacka.se)
Skickat: den 29 april 2008 21:16:31
Till: Hans Lönn (info@fastighetsanalys.se)
Kopia: Curt Appelgren (camab@tele2.se); Carin Brand (carinbrand@hotmail.com); berthanna Gradin (teatertrix@yahoo.se); Registrator (registrator@nacka.se)
Hans!
Tack för ännu ett mail i samma ärende som tidigare. Mitt svar är detsamma som tidigare, d.v.s. att Tekniska nämnden är rätt instans att diskutera vägstandard och vägombyggnadsmetoder med. Jag vill också citera avsnittet i det interpellationssvar som du refererar till:

Vägföreningens förslag om vägupprustning
Såsom framgått ovan har omfattande studier gjorts i olika skeden av planeringsprocessen. Exploateringsenheten har låtit utreda den metod som Vägföreningen förordat, kallad ”vägverksmetoden”. Utredningen visar att metoden inte är tillämpbar på Älgö med tanke på att vägunderbyggnaden är av för dålig kvalitet. Som underlag för utredningen har den geotekniska undersökningen från Tyréns legat, som utfördes i samband med att gatukostnadsutrednigen togs fram. Den fanns inte framtagen vid det tillfälle då Vägföreningen utredde vägverksmetoden. Exploateringsenhetens utredning visar att den dåliga underbyggnad som Älgös vägar har inte kommer att försvinna om den s.k. vägverksmetoden används. Med dålig underbyggnad är risken överhängande att vägnätet får stora sättningsskador inom inte allt för lång tid, om denna metod används. Vägverksmetoden är enligt utredningen tillämpbar i det fall då vägnätet har en bra underbyggnad med god bärighet. En jämförelse har dessutom gjorts där entreprenörer i Stockholms-området tillfrågats om prisskillnaden mellan att rusta upp vägnätet med den s.k. vägverksmetoden och en traditionell vägupprustning. Skillnaden är mycket liten, betydligt mindre än vad Vägföreningen redovisat. Under februari 2008 har frågan på nytt varit uppe i några mail från Vägföreningen, men något nytt i sak har inte kommit fram (åsiktsskillnaderna om ”vägverksmetoden” handlar inte om vilken kvalitet på ny överbyggnad som väljs utan om felet att tro att man kan komma runt en dålig underbyggnad genom att lägga på nytt ovanpå). Med anledning av den relativt lilla prisskillnaden är det inte motiverat att utsätta sig för risken att en ny vägupprustning behöver utföras om 10-15 år, vilket är scenariot om vägverksmetoden används. Däremot ser utredning positivt på att testa vägverksmetoden vid vägunderhåll på vägar i andra områden, som från början byggts med god kvalitet och som nu är i behov av upprustning. Utredningen kommer att nedtecknas i en rapport som kommer att presenteras för Tekniska nämnden under våren 2008.

Såsom på nytt framgår ska det komma en rapport till Tekniska nämnden under våren, vilket är nästa fas i denna diskussion. Vad vidare gäller mitt uppdrag som ordförande i kommunstyrelsen, resp. vad Kommunstyrelsen resp. Tekniska nämnden har för uppdrag så vill jag hänvisa till kommunens reglementen mm, som finns att läsa på www.nacka.se .
Med vänlig hälsning
Erik Langby

===========================slut brev från Erik Langby======================

Erik Langby Från Älgö Fastighetsägareförening (ÄFF)
Kommunstyrelsens ordf.
2008-05-04

BETR. DITT SVAR TILL CHRISTINA STÅLDALS INTERPELLATION I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2008-03-03 ANGÅENDE UPPRUSTNINGEN AV ÄLGÖS VÄGAR. – MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING –

Styrelsen har tagit emot ditt svar till vårt brev av den 29 april som du besvarade samma dag. Vi tackar för det.

I ditt interpellationssvar försökte du göra gällande att det skulle ha funnits en rapport enligt vilken Exploateringsenheten har låtit utreda den metod som Vägföreningen förordat, kallad ”vägverksmetoden” en metod som utredningen skulle ha avslagit som icke tillämpbar för Älgö.

Vi i styrelsen behöver inte följa dina anvisningar om att vända oss till Tekniska nämnden i denna fråga. Det gjorde vi så tidigt som den 10 mars då vi skrev till beslutande direktör Göran Helin med vår begäran att få ta del av den utredning som du hänvisat till i fullmäktige den tredje mars. Utredningen mailades till oss den 17 mars med följande kommentar från Göran Helin:

”Javisst ska Ni få materialet. Vill bara betona att det är ett material som vi inte på något vis har gått igenom och i dagsläget inte har någon uppfattning om.”

Det förhåller sig alltså så Erik: du har i fullmäktige hänvisat till en utredning som tjänstemännen varken granskat eller har någon uppfattning om och som för övrigt är daterad den 2 april 2008!… en månad efter att du refererade till den den tredje mars!

Om ditt förra svar var besynnerligt är ditt nu aktuella svar både avslöjande och ur kommunaltekniskt perspektiv skrämmande.

Ett svar både skrämmande och avslöjande därför att du där hänvisat till och citerat avsnittet i det interpellationssvar du själv undertecknat och läste upp i fullmäktige den 3 mars. Ett interpellationssvar som vid efterföljande forskning har visat sig sakna grund och därmed graverande nog varit vilseledande både för ledamöterna i fullmäktige och för dess eventuella åhörare.

Ett svar som vittnar om ett stort förakt för såväl medborgarna, som du är satt att betjäna, och övriga politiska medborgarrepresentanter i fullmäktige. Politiker som inte ska behöva misstänka att själva ordföranden i kommunstyrelsen för dem bakom ljuset.

Hur ska vi tolka ditt agerande? Är det så att du för en dold agenda där du sätter dig ovanför såväl tjänstemän, politiker och medborgare? Du kan knappast heller hänvisa till att du har haft tillgång till någon typ av arbetsmaterial, då det i så fall enligt de kommunala spelreglerna hade förutsatt att tjänstemännen hade informerat samtliga ledamöter i kommunstyrelsen, eller hur? Inte heller har du allena privilegium att få information från tjänstemännen eller själv diktera information, det vore att tillämpa en svågerpolitik ovärdig dig, eller hur?

Hur går vi vidare?

Vänliga hälsningar

Hans Lönn
Ordf. i Älgö Fastighetsägareförening
För styrelsen
==========================slut ÄFF:s brev==================================

SV: Miljökonsekvensbeskrivning‏
Från: Langby, Erik (erik.langby@nacka.se)
Skickat: den 5 maj 2008 13:55:09
Till: Hans Lönn (info@fastighetsanalys.se)
Kopia: Curt Appelgren (camab@tele2.se); Carin Brand (carinbrand@hotmail.com); berthanna Gradin (teatertrix@yahoo.se); Registrator (registrator@nacka.se)
Hans Lönn!
Rapporten kommer till Tekniska nämnden (TN) till deras sammanträde den 20 maj och Kommunstyrelsens arbetsutskott får den för övrigt också samma dag. Det jag redovisade i interpellationssvaret, med redovisning till TN under våren stämmer således till punkt och pricka. Självklart skriver jag inte in några faktauppgifter i ett interpellationssvar som jag inte har täckning för hos de tjänstemän som jobbar med frågan. Uppgiften om processen fick jag under februari 2008 från exploateringsenheten, vilket jag sedan återgav i mitt interpellationssvar, som är daterat 2008-02-29. I det läget var inte Göran Helin inkopplad, vilket kan förklara att han inte hade hunnit få någon åsikt i själva sakfrågan vid den tidpunkten ni kontaktade honom (10 mars). Jag återger gärna på nytt precis vad jag skrev den 29 februari om just ”vägverksmetoden”:

”Vägföreningens förslag om vägupprustning
Såsom framgått ovan har omfattande studier gjorts i olika skeden av planeringsprocessen. Exploateringsenheten har låtit utreda den metod som Vägföreningen förordat, kallad ”vägverksmetoden”. Utredningen visar att metoden inte är tillämpbar på Älgö med tanke på att vägunderbyggnaden är av för dålig kvalitet. Som underlag för utredningen har den geotekniska undersökningen från Tyréns legat, som utfördes i samband med att gatukostnadsutrednigen togs fram. Den fanns inte framtagen vid det tillfälle då Vägföreningen utredde vägverksmetoden. Exploateringsenhetens utredning visar att den dåliga underbyggnad som Älgös vägar har inte kommer att försvinna om den s.k. vägverksmetoden används. Med dålig underbyggnad är risken överhängande att vägnätet får stora sättningsskador inom inte allt för lång tid, om denna metod används. Vägverksmetoden är enligt utredningen tillämpbar i det fall då vägnätet har en bra underbyggnad med god bärighet. En jämförelse har dessutom gjorts där entreprenörer i Stockholms-området tillfrågats om prisskillnaden mellan att rusta upp vägnätet med den s.k. vägverksmetoden och en traditionell vägupprustning. Skillnaden är mycket liten, betydligt mindre än vad Vägföreningen redovisat. Under februari 2008 har frågan på nytt varit uppe i några mail från Vägföreningen, men något nytt i sak har inte kommit fram (åsiktsskillnaderna om ”vägverksmetoden” handlar inte om vilken kvalitet på ny överbyggnad som väljs utan om felet att tro att man kan komma runt en dålig underbyggnad genom att lägga på nytt ovanpå). Med anledning av den relativt lilla prisskillnaden är det inte motiverat att utsätta sig för risken att en ny vägupprustning behöver utföras om 10-15 år, vilket är scenariot om vägverksmetoden används. Däremot ser utredning positivt på att testa vägverksmetoden vid vägunderhåll på vägar i andra områden, som från början byggts med god kvalitet och som nu är i behov av upprustning. Utredningen kommer att nedtecknas i en rapport som kommer att presenteras för Tekniska nämnden under våren 2008.”

Det är således helt uppenbart att jag återgivit det som skett på rätt sätt och att den rapport som skulle nedtecknas nu är på väg fram till TN.

Med vänlig hälsning
Erik Langby

===============================slut Erik Langbys brev======================

Re: Miljökonsekvensbeskrivning‏
Från: Hans Lönn (info@fastighetsanalys.se)
Skickat: den 9 maj 2008 10:50:23
Till: Langby, Erik (erik.langby@nacka.se)
Kopia: Curt Appelgren (camab@tele2.se); Carin Brand (carinbrand@hotmail.com); berthanna Gradin (teatertrix@yahoo.se)
Säkerhetskontroll vid hämtning

Erik Lang…doc (39,5 kB)
Hej Erik!
Då tar vi ett varv till!
Vänligen
Hans Lönn
ordf. för Älgö Fastighetsägareförening

Erik Langby 2008-05-09

BETR. DITT SVAR TILL CHRISTINA STÅLDALS INTERPELLATION I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2008-03-03 ANG. UPPRUSTNINGEN AV ÄLGÖS VÄGAR. – MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING –
————————————————————————-

Vi tackar för all den information vi har fått i ditt svarsbrev daterat den 5 maj. Ett svar vi finner övertygande på flera olika sätt.

Vi har analyserat ditt svar noggrant enligt följande punkter.

1. Först skriver du att ”rapporten” ska behandlas i Tekniska Nämnden till deras sammanträde den 20 maj respektive samma dag i Kommunstyrelsens arbetsutskott.

Vi frågar:
o Kommer rapporten att i god tid finnas på kommunens hemsida tillsammans med kallelsen till sammanträdet i TN resp. KSAU?
o Har innehållet i rapporten diskuterats med Älgö Vägföreningens sakkunniga
respektive samarbetande experter i Vägverket? Om inte är vi tacksamma att få
veta anledningen till det.
o Stämmer det att den omtalade ”rapporten” är skriven av en av Exploateringsenhetens upphandlade konsultbolag vilken enligt kontraktet ska bistå kommunen med att välja såväl projekterande konsult som entreprenör för vägbygget? Hur ser du på ett sådant förfarande.

2. Sedan skriver du att det du redovisade i ditt interpellationssvar, med redovisning till Tekniska Nämnden under våren följer till punkt och pricka ”rapporten”.

Vi frågar och kommenterar:
o Ditt svar visar att du är inkonsekvent med dina egna principer. I ditt tidigare brev dat. 21 april skriver du följande:
” Det jag svarar på interpellationer i kommunfullmäktige speglar
inte några särskilda kommunstyrelse synpunkter, eller egna
ståndpunkter, utan speglar – så långt det är möjligt – var
kommunen samlat står.”

Hur kan ditt uttalande i fullmäktige spegla var kommunen samlat står då
rapporten vid den tidpunkten inte hade behandlats i någon politisk nämnd,
vilket enligt dig kommer att ske först den 20 maj?

3. Du försäkrar i ditt brev att du självklart inte skriver in några faktauppgifter i ett interpellationssvar som du inte har täckning för hos de tjänstemän som jobbar med frågan. Du tillägger att uppgiften om processen fick du under februari 2008 från exploateringsenheten, vilket du sedan återgav i ditt interpellationssvar daterat 2008-02-29.

Vi kommenterar:
o Erik, graverande nog så har du inte täckning hos de tjänstemän som jobbar med frågan. Enligt följande E-postsvar till oss från projektledaren i Exploateringsenheten daterat den 14 mars är det belagt att det inte fanns någon rapport att lämna ut, inte under februari månad som du vill göra gällande och inte heller före den 3 mars då kommunfullmäktige hade sitt sammanträde:

To: ”Hans Lönn” <info@fastighetsanalys.se>
Sent: Friday, March 14, 2008 2:02 PM
Subject: SV: Älgö

Jag fick meddelade om att ni vill ta del av den utredning som rör metodval för vägutbyggnad.

Vi har i dagsläget ingen officell rapport att lämna ut. Det finns ett arbetsmaterial som just nu granskas av olika sakkunniga inom kommunen. Jag skickar gärna rapporten till dig/er när det är att betrakta som färdig.

Om du inte nöjer dig med detta så får vår stadsjurist formulera ett skriftligt avslag på måndag (rörande arbetsmaterialet som vi inte bedömer vara en allmän handling.

Mvh Jonas Nylander
Projektledare Älgö.

4. Längre ner i ditt svar hävdar du att Tekniske direktören Göran Helin i det läget (februari månad) inte var inkopplad. Enligt dig kan det förklara varför han inte hunnit få någon åsikt i själva sakfrågan då vi i styrelsen för ÄFF den 10 mars kontaktade honom för att ta del av ”rapporten”.

För klarhetens skull återger vi härmed Göran Helins svar (10 mars) till vår begäran om
att få ta del av rapporten:

”Javisst ska Ni få materialet. Vill bara betona att det är ett
material som vi inte på något vis har gått igenom och i dagsläget
inte har någon uppfattning om.” Göran Helin

Vi kommenterar och frågar:
o Erik, dina ursäkter är inte godtagbara, och det av olika anledningar:

Du kan inte få oss att tro att Tekniske direktören inte skulle ha varit inkopplad i
det inom Exploateringsenheten pågående projektet för VA- och vägar på Älgö,
ett projekt beräknad till 233 miljoner kronor som dessutom skulle bli
föremål för en interpellationssvar i kommunfullmäktige. Menar du att Tekniske
direktören inte skulle ha känt till den 10 mars vad som behandlats i
kommunfullmäktige den 3 mars? Det är just nämndirektörens roll att
utgöra länken mellan de underordnade tjänstemännen och politikerna, eller hur?

5. bSom sista punkt i ditt svar återger du på nytt det avsnitt i ditt interpellationssvar kallad ”vägverksmetoden” som du skrev den 29 februari och som du läste upp i kommunfullmäktige den tredje mars, alltså ett avsnitt i själva ditt interpellationssvar.

Vi kommenterar:
o Vi finner att du vilselett kommunfullmäktige genom att läsa upp nämnda avsnitt då du inte har haft täckning för det hos de tjänstemän som jobbar med frågan, i det här fallet självaste projektledaren för projektet.
o Resten av det uttalande du läste upp i kommunfullmäktige, nämligen det som är kallad ”miljöredovisning” sätter fokus på att kommunen inte har ansett det viktigt att i detaljplanen för Älgö upprätta en regelmässig ”miljökonsekvensbeskrivning”
vilket är anmärkningsvärt.

Erik, genom den information vi nu fått från dig har våra farhågor om en inkorrekt hantering av ditt interpellationssvar besannats. Farhågor som vi beskriver i sista stycket av vårt E-post till dig den 5 maj, som vi härmed återger.

 Vi upprepar nu frågan vi ställde till dig i april 29. Vi kan inte se att frågan är besvarad:
Avser du återta att infria ditt löfte om att ”särskilt gå igenom de förslag bl.a. vägföreningen tagit fram för att prova om billigare metoder kan användas än de som hittills legat till grund för kostnadskalkylerna”?

Tacksamma för att få svar från dig på våra ställda frågor.
Med vänliga hälsningar

Hans Lönn
Ordf. i Älgö Fastighetsägareförening
För styrelsen
===========================slut ÄFF:s brev=========================

SV: Miljökonsekvensbeskrivning‏
Från: Langby, Erik (erik.langby@nacka.se)
Skickat: den 12 maj 2008 14:22:43
Till: Hans Lönn (info@fastighetsanalys.se)
Kopia: Curt Appelgren (camab@tele2.se); Carin Brand (carinbrand@hotmail.com); berthanna Gradin (teatertrix@yahoo.se); Registrator (registrator@nacka.se)

Hans Lönn!
Tack för mail. Återkommer med svar senare.
/Erik
==========================Slut Erik Langbys meddelande=====================
Älgö Fastighetsägareförenings styrelse avvaktar Erik Langbys svar.

Brev från Älgö Vägförening till Erik Langby:

1 (2)
Mart Lagus 2008-05-14
för
Älgö vägförenings styrelse

Mart Lagus
Kristallvägen 10
126 78 HÄGERSTEN

tel. 08-19 27 82
e-post: martlagus2@hotmail.com

Nacka kommun
att.: kommunalråd Erik Langby
131 81 NACKA

Ombyggnad av Älgös vägar

Kommunalråd Erik Langby!

I Ditt mejl nyligen till vissa älgöbor framgår att bland annat på grund av undermålig underbyggnad för befintliga Älgös vägar är den metod, som Vägverket tillämpar, inaktuell.

Då kvarstår frågan:

Vad skiljer Älgös vägar från jämförbara Vägverkets vägar d v s där vägför-
stärkningar har genomfört enligt den här s k Vägverksmetoden? Har dessa vägar haft bättre underbyggnad än Älgös?

Kommunen bör därför närmare utreda denna fråga. Visst har kommunens konsult nyligen utrett de bägge alternativen (som jag har bemött i ett brev till Er Jonas Nylander dat. 2008-04-05) men det är inte tillräckligt.

Kommunen bör därför snarast göra en rejäl utredning genom att kontakta Vägverket, inhämta tekniska och andra fakta om relevanta ombyggda vägar, utföra okulärbesiktning, granska kostnader, byggmetod, underhållsbehov etc.

Vägverkets GD har tagit ett principbeslut att metoden skall gälla för alla därtill anpassade vägar i Vägverkets regi. Sedan 1990 tillämpar man den och har förstärkt hundratals km väg. Metoden tillämpas även i Norge och Finland. Vägverkets Håkan Berggren, ansvarig för region Mälardalen, har tillsammans med undertecknad okulärbesiktigat alla Älgös vägar. Han rekommenderar metoden, förutsatt rejäla dräneringsåtgärder. Dessa fakta talar för att denna metod inte får förkastas utan vidare. Som fackman beklagar jag djupt att kommunen redan från början låste sig fast vid den konventionella metoden och inte utredde andra metoder likvärdigt.

2 (2)
Blir inte den ovannämnda frågan grundligt utredd kommer för alltid tveksamhet råda ifall Älgös vägar har optimalt finansierats av kommunens skattebetalare och älgöbor. Den konventionella metoden medför avsevärt ökat antal byggtransporter p g a asfaltrester som måste deponeras, samt enligt min åsikt en mer komplicerad byggprocess och framkomlighet med s k framtag i stället för sidotag, således miljöpåverkan som måste vägas in.

Slutligen beträffande gatukostnader har jag bemött konsultens utredning i samma ovannämnda brev, där jag redovisar fakta att kostnadsskillnaden mellan de två byggmetoderna är avsevärt större än konsultens 10%, minst 20 miljoner kronor kom jag fram till.

Vi älgöbor, som är sakägare och medfinansiärer, har rätt att få ovannämnt ärende seriöst utrett och frågorna besvarade.

Med vänlig hälsning

Mart Lagus

vägansvarig
vid
Älgö vägförenings styrelse

(civilingenjör väg-och vattenbyggnad

8. Brev till KSAU och TN inför mötet 20 maj

2008.05.18
Till ledamöterna i Kommunstyrelsens arbetsutskott och Tekniska Nämnden.

ANGÅENDE GENOMFÖRANDE AV DETALJPLAN FÖR ÄLGÖ VA- OCH VÄGUTBYGGNAD.

Beträffande Exploateringsenhetens tjänsteskrivelse att beslutas om i KSAU 2008.05.20

Anledningen till att vi styrelsen för Älgö Fastighetsägareförening tillskriver er är av en mycket allvarlig natur. Vi har tagit del av Exploateringsenhetens underlag till beslut att behandlas av er i KSAU på tisdag, den 20 maj 2008.
Tjänsteskrivelsen desinformerar er politiker genom att utesluta fakta. Så ligger det till med de aktiviteter som Exploateringsenheten (Expl.) har ägnat sig åt fr.o.m. augusti månad 2007:

Utan föreliggande politiska beslut och trots att planen inte vunnit laga kraft har Expl. tecknat tre stycken konsultupphandlingar enligt ramavtal för sammanlagt över 10 miljoner kronor för genomförande av Detaljplan för Älgö.

Trots hävdad delegationsrätt till upphandlingen har Expl. inte efteranmält upphandlingarna till vare sig Tekniska nämnden eller Kommunstyrelsen.

Expl. har upphandlat 2 st. konsultbolag som externa företrädare för kommunen och givit dem fria händer att välja såväl konsulter för detaljprojekteringen som byggentreprenörer.

I kontraktet med de ovannämnda 2 st. konsultbolag finns stora oklarheter med antedaterade tidsplaner och offert som inkommit i efterhand.

Expl. har utannonserat intresseanmälan enligt ramavtal till 5 st. konsultbolag varav 4 st. avsagt sig pga. avsaknad av resurser för ett sådant stort projekt (233 miljoner kronor).

Expl. har upphandlat det enda resterande konsultbolaget kvar i intresseanmälan (bolag där förra handläggaren för Detaljplan för Älgö numera arbetar) för budgeterade 8,975 miljoner kronor.

Bolaget har fått uppdraget att färdigställa bygghandlingar fram till förfrågningsunderlag för såväl vägar som vatten- och avlopp.

Som bolagets underkonsult för färdigställande av bygghandlingar för vatten- och avlopp har exploateringsenheten godkänt ett bolag som samtidigt är försäljare av komponenter till vatten- och avloppssystemet ingående i projektet.

Ansvariga tjänstemän har inte lyckats redogöra för 12 miljoner kronors utgiftsökning i projektkalkylen för Älgö, med totalsumma 233 miljoner, de presenterade för kommunfullmäktige i slutet av år 2007 jämfört med dito summa i fullmäktige år 2006 då planen antogs och inte heller för minussumman –13,382 miljoner kronor i delposten ”Utfall historiskt”: ”Den specifikation över det historiska ekonomiska utfallet för Älgö som Ni vill att vi redogör finns inte fullständigt sammanställd” är Stadsbyggnadsdirektörens svar till oss.

Exploateringsenhetens upphandlingsmetoder vittnar om att enheten har förvandlats till ett förmedlingsorgan för lukrativa konsult- och entreprenadtjänster med risk för eventuella kartellbildningar bortom all kontroll från politikerna/medborgarna/fastighetsägarna/skattebetalare.

Utifrån framlagda fakta fordras en opartisk ekonomisk syn över kostnadsökningen för projektet på 44,6 miljoner kronor varav 39,4 milj. kronor avser VA- och vägar inom detaljplan för Älgö och 5,2 miljoner kronor avser Älgövägens nya sträckning utanför detaljplanen för Älgö.

Nu förväntas ni ledamöter att fatta beslut utifrån tjänsteskrivelsen innebärande dels en utökning av Älgöprojektet med den utanför Älgöplanen resterande sträckningen av Älgövägen dels i praktiken ert i efterhand godkännande av Exploateringsenhetens bristande vidtagna genomförandeåtgärder enligt ovannämnda punkter.

Styrelsen för Älgö Fastighetsägareförening hemställer att KSAU den 20 maj vidtar ett moratorium fram till att planen vunnit laga kraft.
Vår hemställan grundar sig dels på ovannämnda brister i den kommunala förvaltningen dels på att planen har fått oproportionella nya dimensioner för skattebetalarna/fastighetsägarna och den fysiska miljön såväl utifrån ekonomiska som miljömässiga synpunkter. Nya dimensioner som är oförenliga med den politiska consensus som råder inom rikspolitiken gentemot ett nytt miljötänkande utifrån FN: s senaste klimatrapport.

Med vänliga hälsningar
Hans Lönn
Ordf. Älgö Fastighetsägareförening / För styrelsen

1. Sammanfattning

2. Hela dokumentationen för sammanfattningen

3. Anmälan till förtroenderevisorerna

4. Angående interpellation till förtroenderevisorerna

5. Info till gruppledarna i Nackas politiska partier

6. Angående Erik Langbys hänvisning till MKBn för Älgö

7. Fortsatt dialog med Erik Langby

8. Brev till KSAU och TN inför mötet 20 maj

Länkar

ARKIVET

Arkiv